Äntligen var rättegången över. Jag kände mig helt lugn inför den, inte det minsta nervös. Jag hade stort stöd i de som följde mig dit - Pernilla o Matte, Hannah, Annica och Stina. Det betydde mycket att de gjorde det. 

Min advokat var superfin, hon gjorde åxå att jag kände mig lugn. Att jag hips vips började gråta precis när jag skulle sätta igång och prata, kändes inte som någon katastrof, även om det kom oväntat. 

Det höll på från 10 till 11.30, så det gick ju rätt så snabbt, sen åkte vi på Alltstar och åt lunch. Det var skönt att få sitta och prata och skratta en stund med de närmsta efteråt. Efter lunch var Pernilla, Mattias och Stina tvungna att åka på sina respektive jobb, Annica åkte hem och jag och Hannah åkte upp på Rusta en sväng. Vi hann en vända på Blomsterlandet och Jysk åxå innan vi gav upp. 

När jag kom hem lyste solen, och jag tog hundarna på en promenad. Jag är så trött och slut att jag knappt vet vad som är upp och ner känns det som. Min plan var att ta ett glas vin och sen lägga mig, men jag tror att jag ska sätta mig i soffan och klappa hundarna framför tvn. Se nåt program där man inte behöver tänka ..... 

Så är läget hittills. 

Tjing så länge