Alla inlägg under februari 2015

Av maria tafvelin - 17 februari 2015 10:36

Tisdag och klockan har hunnit bli förmiddag. Morgonpromenaden är promenerad, det blåste lite kallt faktiskt. 


När vi var ute, och jag var borta vid kanotudden, kände jag att jag blev vimmelkantig. Inte såpass att jag var tvungen att sätta mig på marken, men jag vände och gick hemåt. Nu är det bara att maxa medicinintaget och hoppas på det bästa. 


Inatt hade jag fotvärmare Cornelis på fötterna igen. Han ville ett par gånger byta plats med Paddy, som ligger på min axel, men det gick inte för sig sa Paddy. Fniss

 


Igår, innan jag åkte på jobbet, gick jag ett spår till C. Jag promenerade helt enkelt uppför Riobacken och gömde bollen däruppe vid återvinningen. Efter en kvart tog jag på honom spårsele och spårlina och visade upptrampet. Klockrent rakt på bollen bar det iväg :)

 

Molly fick dra kätting en runda

 

När jag åkte iväg på jobbet, låg alla i soffan och solade

     


Nä, jag ska vila en stund känner jag. Börjar jobba kl 14. Ha en bra Fettisdag! :)


Tjing

Av maria tafvelin - 16 februari 2015 22:33

Min måndagkväll är slut och jag är på väg isäng. Idag har jag jobbat 14-18, och det var nog bästa passet på den här dagen. Jag är faktiskt glad över att jag inte behöver jobba inatt, de lär få fullt upp, för det ska ut ca 15 000 semlor. Ja, du läste rätt Femton Tusen semlor.  Det är många semlor det. 


Som sagt ... jag är glad över att jag inte jobbar inatt. 


:)

Av maria tafvelin - 15 februari 2015 21:36

Åh, vilken dag!!!   Det var kallt på förmiddagen, men vackert. Jag åkte tvärt ner på stan för att köpa en ny telefonladdare, kilade upp till Pernilla och Mattias en sväng åxå innan jag åkte hem och satte telefonen på laddning. När jag fått upp procenten på den en aning, tog jag hundarna och gick en ljuvlig 1.5 timmars promenad i solen. 

 

Så himla skönt!! 


Till middag blev det kokt torsk, och till efterrätt blev det fruktsallad och glass. Supergott :)

   

I övrigt har det i ärlighetens namn, mest varit mys i soffan :)

       


I morgon börjar jag jobba kl 14, så jag tror att jag ska jobba lite med hundarna var för sig. Molly ska få dra lite kätting, kanske lägger ett spår till de andra. Det ska inte bli så himla kallt i alla fall :)


Jo just ja, vad jag faktiskt har åstadkommit mer idag, är att jag satt ihop trådbackessystemet jag beställde med Pernilla och Mattias igår när de var på IKEA. Nu är det ordning i garderoben :)  


Vi har redan varit ute på kvällsrundan, så nu kryper vi isäng. Hoppas att du åxå fått ha en bra dag, som du kunnat fylla med värda grejer. 


Gokväll

Av maria tafvelin - 15 februari 2015 09:51

Igår blev det ju klarblå himmel och strålande sol mot eftermiddagen, och det var ljuvligt. När solen lyser sådär som den gjorde igår, så längtar jag tills det blir balkongväder, så att jag kan fortsätta jobba på min trädgård :)


Inatt har det tydligen varit väldigt kallt. Jag vet inte exakt HUR kallt, men det var svinkallt när jag klev ur sängen i alla fall. Nu verkar det vara 12 minus i alla fall, och jag ska klä på mig och gå ut med hundarna, samt sätta i motorvärmarkabeln så att jag kan åka ner på stan senare idag. Köpa ny laddkabel till telefonen ni vet. 


I afton blir det fisk till middag. Kokt torsk med jordärtskockspuré och limesås närmare bestämt. 


Lilla Molly har hoppat ur sängen nu, och satt sig nära Cornelis i soffan. Nu är det dags att rotera här. Ha en bra söndag, och fyll den med nåt värt!


Gomorron

Av maria tafvelin - 14 februari 2015 22:11

Vilken dag! :)   

Cornelis fyller 4 år idag, och han har fått fira ordentligt. Både med att dra spark och äta kyckling :)

         

Eftermiddagen blev lugn för oss alla

 

Till middag hade jag ju bestämt mig för att göra kycklingburgare, och så fick det bli

       

super-super gott !!!  DET kommer jag att göra om :)

Jag har haft tvättstugan åxå, så det har blivit lite tvätt-pyssel :) 


Laddaren till telefonen dog totalt nu i afton, så nu är telefonen död. Ska åka in till stan och köpa en laddare som faktiskt passar, i morgon :)


Jo, det här med siffrorna. 4 år, det är ju Cornelis som ni vet. 10 kg är vad jag gått ner nu, och 20 cm vad jag förlorat i midjemått. Nu låter det som att jag är smal, men så är det inte alls. Jag hade gått upp så absurt mycket, så det dröjer några kilon till innan jag är tillbaka, men jag är på god väg i alla fall :)


Har varit ute med hundarna på kvällsrundan, nu ska jag se qx-gala tills det är dags att sova :)


HOppas du haft en Bra Alla Hjärtans Dag!

Gokväll

Av maria tafvelin - 14 februari 2015 10:09

Vad är det för dag, är det en vanlig dag, nä Det är ingen vanlig dag, för det är Corres födelsedag, HURRA, HURRA, HURRAAAAA !!!!


Idag blir Cornelis 4 år. Minstingen i familjen :)

                               

Tänk, Cornelis är den ende av mina hundar som jag faktiskt vet med säkerhet hur gammal han är. De andra är ju bara en gissning, till och med i antal år. Kelly, älskade lilla Kelly, hon blir 9 år i år. Jag hoppas att de gissade fel på några år, men vet att det troligtvis isåfall är åt "fel" håll. Jag har ju haft henne i 5 år, och de gissade att hon var ca 3 år när hon kom. Tydligen hade hon suttit i buren i hägnet i minst 2 år, så 7 år vet vi SÄKERT att hon är, och hon var inte valp när hon hittades.  Så det kan nog stämma att hon blir 9 år. 


         

Molly, lilla rivjärnet, hon blir 7 år i Maj. Hon var gissningsvis ca 2 år när hon kom. Hon, som äntligen fått en vän som hon tyr sig till.

           


Paddy var ju dryga året när han kom, och det kan nog åxå stämma. Han blir ju 6 år i mars. Jag tror att jag måste till veterinären med Paddy . Han brukar ju tappa i vikt när han har sina "pinkperioder" men den här gången har han inte fått tillbaka hullet. Jag ger honom i princip dubbelt så mycket mat, men han lägger inte på sig ändå. Jag börjar faktiskt känna mig orolig. 

            Nä, nu är det hög tid att komma ur morgonrocken. Jag önskar er alla en Fin alla hjärtans dag. Här började det lite tokigt. När jag skulle hälla upp kaffetår nr 3, så var perkon tom. Va?! Blev det bara 2 koppar, eller har jag druckit 3, men tappat räkningen? 


Vet inte, men perkon är tom i alla fall :)


Gomorron

Av maria tafvelin - 13 februari 2015 15:40

Hur vill du att människor ska uppfatta dig? Om du VILL att människor ska uppfatta dig som generös, glad, optimistisk, omtänksam, rak, tydlig, pålitlig .... då måste du åxå BETE dig så. Känner du igen resonemanget? Jag har pratat om det x antal gånger faktiskt. Jag har, det senaste halvåret ungefär, rannsakat mig själv ordentligt. Jag har ställt mig själv den frågan, och jag har ärligt svarat mig själv. Hur ÄR jag egentligen? Hur Beter jag mig? Hur vill jag att andra ska uppfatta mig? Beter jag mig på ett sådant sätt att man KAN uppfatta mig, sådan jag tror att jag är/vill vara?


Vad är egentligen meningen med livet? Är det vettigare att förändra sig själv, än att stånga skallen i väggen för att förändra andra? Vill jag lösa konflikter, eller vill jag bara ha rätt, till varje pris? Är jag SVAG om jag ber om ursäkt, trots att jag inte hade fel? Blir jag svagare  och mindre trovärdig om jag släpper prestige och blottar strupen? MÅSTE jag hålla fast vid principer jag skapat pga tidigare erfarenheter, både i uppväxt och dåliga erfarenheter? Vad VILL jag med mitt liv, relationer till människor? VEM ÄR JAG, VEM VILL JAG VARA?? !!!


Såja, det var några av frågorna jag ställt mig själv, nu kommer vi till svaren :) Det är NU det börjar bli kul och intressant. 


Som alla vet (som följt mig ett tag) så skar det sig rejält mellan mig och mina fd arbetsgivare. Till största delen handlade det inte ens om mig och dem, men det skar sig i alla fall. ORDENTLIGT. Jag ska inte alls sticka under stol med att jag kände mig oerhört illa behandlad, kränkt, sårad, ledsen, besviken, upprörd, arg, ilsken, bitter ... osv. För ca ett halvår sedan började jag se på mig själv med andra ögon. Visst, jag har (hade) många bra sidor, som jag alltid haft med mig, men ... det kändes ärligt talat inte helt ok att leva vidare i agg, bara för .... principsak egentligen. Typ - Kränk mig och jag kommer att hata dig för evigt. Den devisen har jag på något sätt levt med hela livet, eller åtminstone sedan jag blev gammal nog att känna mig kränkt. Tänk att man måste nästan hinna bli 50 innan man inser att det inte alls ÄR så. Det BEHÖVER åtminstone inte vara så. Det bestämmer jag ju själv. Jag tjatar ju på ER varje dag om det här med val .... att man själv väljer ... NU har jag börjat leva som jag lär :)


Om vi nu återgår till vad som händer NU, så är läget följande: 
Jag kontaktade min fd arbetsgivare via pm på facebook. Jag skrev från hjärtat att jag saknade henne, och att det kändes onödigt och fel att vara ovänner resten av livet, pga något som egentligen inte hade med oss två att göra. De få incidenter som inträffade, där jag fortfarande hävdar var fel av dem/henne, kan jag faktiskt stryka. Det ÄR inte hela världen. Jag MÅSTE inte gå runt med den bördan resten av livet, om jag inte vill. Jag VILL inte det. Hon svarade, vi pratade i telefon, vi redde ut de här två årens "agg" som vi väl knappt förstår någon av oss att det blev så stort. Eller, det är nog fel uttryckt, men att det skulle skada oss båda så mycket, när det inte MÅSTE. 


Jag sträckte alltså ut handen och bad en bön om försoning. Jag kan kröka min nacke och be om ursäkt. Jag är kapabel om att sudda mina vassa kanter för att lösa konflikten istället för att leva vidare bara för att få Rätt.  


Jag har alltid sagt till barnen, när de var små - Man är ALDRIG bättre, ELLER sämre än någon annan. Det är hög tid för mig åxå att inse det på allvar. Jag är inte alls bättre än någon annan. Inte sämre heller, men definitivt inte bättre. Jag är på Väg. Jag är på väg att bli den människa jag VILL vara. Jag skulle nog kunna sticka ut näsan och säga att jag är på GOD väg. 


Det krävs mod att Be om förlåtelse. Det krävs styrka att förlåta.


DET är svaret, lite kortfattat, för er som undrat hur det kommer sig att vi är vänner på facebook igen. 


Ps. Laddaren till telefonen jag köpte idag, passade inte. Ds.


Tjing så länge

Av maria tafvelin - 13 februari 2015 11:44

Slutade jobba kl 7 i morse. Jag jobbade över lite, för det var sjukt mycket att göra, och jag  ville inte lämna Pernilla ensam i det HAV av jobb som fanns kvar när jag egentligen slutade. Igår körde Pernilla och Mattias ett 19 timmars arbetspass, så jag kände att den trötthet JAG upplevde, var som en fjärt i världsrymden i jämförelse. Nåja, kl 7 stämplade jag ut och åkte hem, mötte vårfåglarnas kvitter och karavanen med bilar som var på väg TILL jobbet. 


Upp och hämta hundarna för en morgonpromenad, och sen stupa isäng kl 8. Vaknade kl 11 och har nu druckit mina tre koppar kaffe. Jag måste in till stan idag och köpa en ny laddare till telefonen, då den andra helt enkelt bestämt sig för att lägga av, det var ett jädra meckel med att få igång ladderiet inatt.  


Jag inser att den där tanken om att ta en sparktur idag, kan jag lägga ner direkt. De har sandat nåt så fruktansvärt, så det finns inte en möjlighet att få fart under medarna. Nåja, vi får pyssla med annat. En långpromenad kanske. Men, ska jag hinna det så är det nog bäst att jag kryper ur morgonrocken och sätter igång dagen. 


I afton kommer jag att skriva det jag inte känner att jag hinner skriva nu. HUR kommer det sig att jag är vän med fd arbetsgivaren igen? VEM tog första steget? Har ilskan bara försvunnit? VEM har bett VEM om ursäkt?


Ha en sällsynt bra fredag, även om det är den 13:de :)


Gomorron

Presentation


Ny blogg, men det är fortfarande jag. Min blogg handlar om min vardag med jobb och hundar. Låter kanske trist, men det händer grejer varje dag. Jag ventilerar tankar, känslor, samhällsfenomen och annat som intresserar mig. Välkommen!

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28
<<< Februari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards