Måndag morgon. Perkon puttrar och hundarna sover. 

Igår, när jag slutat jobba, tog jag ut Eddie på en promenad i omgivningarna kring jobbet före jag åkte hem. Jag brukar inte göra det, men visste ju att det lix inte skulle bli nån längre runda när jag kom hem, så jag tänkte att det var lika bra att gå en sväng där. När jag var tillbaka vid bilen tänkte jag köra lite godissök, stoppade ner handen i fickan och genast slog mig tanken: Här ska min nyckelknippa ligga. Kollade andra fickan åxå ... nähä. Byxfickorna? - nä . Fan, jag har låst in mina nycklar på jobbet. Jisses vilken tur att jag upptäckte det NU och inte när jag kom hem. Då hade jag stått där utanför lägenheten och inte kommit mig in.   Nu kunde jag åka till Pernilla och Mattias och låna deras nyckel för att ta mig in, hämta mina nycklar, åka hem och låsa upp min dörr :)   

Till middag körde jag igång två olika rätter. En portion av Hannas torsklåda, och en paj med skinka och champinjoner. Nu bar det sig inte bättre att när jag skulle stoppa in pajen i ugnen, lossnade botten på pajformen (PRECIS det som hände när jag skulle bjuda på paj på tjejmiddagen för ett par år sedan, och tappade pajen ute i gruset på gården)  Halva pajen åkte typ genom lucköppningen ner i den andra lådan under ugnen, där plåtarna ligger. Hyfsat mycket fastnade på själva ugnsluckan åxå. Jäla skit.

Nåja, jag hade tur här åxå. Det blev kvar i pajformen så att det räckte till 2 portioner ändå. Torsklådan ska jag ha med mig till lunch på jobbet :)

Tja ... sen var dagen slut typ, och det blev lite tv-mys.

Idag visar temperaturen 9 grader, och i morgon ska det bara vara ett par minus. Blir bra det :)

Nä, om jag skulle ta och hänga bort morgonrocken och väcka hundarna då. Morgonpromenaden väntar. Ha en Fin måndag. Fyll den med nåt värt!

Gomorron

Söndag morgon/förmiddag. Jag hade hoppats kunna ta en lång morgonrunda med hundarna innan jag åker till jobbet, men det blir nog inget med det, det är 16 minus och åtminstone 2 av 4 har svårt att se vitsen med några längre rundor i den kylan. Paddy och Eddie, dvs 2 av 4 kan möjligtvis tycka att det är skoj :)

Igår efter morgonpromenaden, åkte jag in till stan en sväng. Gick in på Björkis och tänkte köpa en dragsele till Eddie, men de hade slut just i hans storlek. Det kommer in till veckan, så jag återkommer. Tog en promenad med Eddie på stan. Mitt på stan ropade en kvinna: Vilken stilig rottis! Vi började prata, hon kände igen honom och det visade sig att hon varit och träffat honom när han låg ute för omplacering. Eddie skötte sig bra, lugn och fin när människor passerade på trottoaren. 

Åkte förbi på Bibo och köpte lite nytt porslin på vägen hem :)  Till middag lagade jag Hannas torsklåda, och det ska jag säga, tur att jag har mer fisk, för jag ska laga den idag åxå. SJUKT Gott!

Pratade i telefon, skrattade skallen av mig. Skrev med Moa på facebook, skrattade skallen av mig. Jädrar va jag skrattade, hahahahahaha. Fick även besked mot kvällen att Stina andades bättre och orkade prata lite. Skönt! Håller tummarna för att hon piggnar till så att hon kan resa!!!!!

Nä, jag måste rent dra på lite. Jag glömde stoppa i motorvärmarsladden igårkväll, så jag måste förbi på parkeringen och göra det. Jag ska ju iväg på jobbet. 

Ha en Skön Söndag. Gör smarta val, ta bra beslut, fyll dagen med värda grejer!

Gomorron

Fredag den 13:onde. Dagen började inte bra. Inte bra alls. Stina skrev ett sms kl 8 i morse att hon är inlagd på lassa, hade måst åka ambulans akut i förrgår natt. Hon hade blödningar i buken och de trodde att metastaser i levern brustit. 

Säg inte att det är för sent. Säg inte att hon inte får åka till Las Vegas. Snälla, säg att hon hinner göra det. Jag ber på mina bara knän att det ska gå vägen. I den facebookgrupp jag startade sitter 345 medlemmar och håller tummarna allt vad de orkar, plus flera hundra som Inte har facebook överhuvudtaget. Jag kollar på telefonen hela tiden för att se om hon skrivit något nytt ... ser till att ha telefonen med mig hela tiden ifall någon skulle ringa med besked om att faran är över och att hon mår bra. 

Med en klump i halsen åkte jag iväg på ett klippuppdrag jag hade idag. Det var, som vanligt, jätteroligt. Båda kvinnorna jag klippte blev jättenöjda, och själv känner jag mig varm i hjärtat att kunna bjuda de här kvinnorna på en klippning. Jag gör det ideellt .... det är borta på Deborahuset, som jag berättat om flera gånger. 

När jag åkte därifrån, svängde jag förbi och hjälpte Pernilla med sista piffet i lägenheten.Den ligger ute på Hemnet nu, och det har varit visning idag. Sedan hem, tog klövjeväskorna på Eddie och gick en halvtimmes promenad, sen blev det lite bus i snön, godissök och lydnad. SEN tog jag ut de andra hundarna var för sig för lite snöbus och godissök. De fick en kvart var, så Eddie var "ensam" i 45 minuter och han skällde inte en enda gång. Yes !!!!

Hundarna är nöjda med dagen tror jag, de ligger ihopkurade lite här och var i lägenheten. Det blir tacos till middag, och i övrigt en lugn kväll. Hoppas få goda besked innan det är dags att gå isäng. 

Mitt i mitt blogginlägg skrev Stina till mig. Läkaren hade varit in till henne. Det finns inget mer de kan göra för henne nu, då cancern spridit sig så mycket. 

Att livet inte är rättvist, det vet vi allihop. Det är då ingen som har påstått att det någonsin varit det, eller  någonsin kommer att bli det heller. Livet går inte ut på Rättvisa. Ibland, som nu, kan man undra vad livet egentligen går ut på.  Varför? lixom. Varför?  Eller ... är det så att Livet .... Är.   VArken kort eller långt, bra eller dåligt, friskt eller sjukt ... det enda man kan garantera är att livet ÄR, så länge det varar. 

Jag kommer att vara ÄN mer noggrann med att påminna alla om att fylla dagarna med värda grejer framöver. Både för sin egen och andras skull. 

Fredag den 13:onde. Dagen började inte bra. 

Igår var det 4 månader sedan Eddie flyttade in. Jädrar så snabbt tiden går.  Det enda som är bekymmersamt med honom är möten med hanhundar, i övrigt funkar det superbra. Han går fint i koppel, är hur trevlig som helst, och rolig att jobba med. 

Igår gjorde jag om samma sak som jag gjorde i förrgår, körde godissök med dem en och en. Stänger in dem med kompostgaller i köket, går och gömmer En korvbit, sen får någon av dem söka. Jädrar vad de jobbar :)  Typ 4 rundor var, sen är de rätt nöjda tror jag. 

Hörrni, igårkväll hände både något roligt, och något mindre roligt. Det roliga var att telefonen ringde, och när jag svarade så hörde jag en kvinnoröst: Hej, det är brasilianskan på Norrböle! Kände igen henne direkt, det var ju sambon till han jag köpte min nya plåtkompis av :)  Jag och  hon hann ju prata mycket om mat, uppläggningar osv. Nu ringde hon och ville att jag skulle komma dit och fika eller nåt ... hahahaha, häftigt. 

Mindre kul var att jag fick veta att Alladin, som jag kallade honom, springer i hundhimlen nu.  Alla hundar som funnits här, även de som bara varit här en kort period, har ju hamnat i hjärtat, så även han. 

Idag börjar jag jobba kl 12, och jag hoppas att de hinner skotta härute minst en gång till innan jag ska iväg, annars kan jag få problem. Det har kommit rätt mycket snö ser jag. Molly kommer INTE att uppskatta morgonrundan vi strax ska ta, så mycket kan jag garantera redan nu. Hon önskar nog att hon vore en igelkott så att hon fick gå i ide under vintern. 

Nä, bäst att dra på lite. Ha en bra dag, fyll den med värda grejer!

Gomorron

Ibland. Läs, ibland. Blir jag faktiskt lite upprörd. 

Igårkväll såg jag cancergalan på tv. Grät floder i vanlig ordning när jag ser det programmet. Det är verkligen MÅNGA som drabbas av cancer. Till och med många i ens närhet. Mamma dog av cancer. Pappa dog av cancer. Morbror Signar dog av cancer. Morbror Erland dog av cancer....   det är så många som fått, och gått bort, i den sjukdomen. Min egen älskade dotter Pernilla fick diagnosen cancer, men har, tack GODE GUD, klarat sig med livet i behåll. Jag har många vänner som fått diagnosen cancer, men klarat sig, tack och lov !!!! med livet i behåll. 

VAd har jag då att bli upprörd över?

Facebook är fantastiskt på många sätt, men jag blir lite upprörd när jag läser statusuppdateringar som säger: 

"Det är en personlig anledning att be alla att använda detta meddelande i deras status i minst 1 timme. Jag vet vem som kommer att göra det! Tänk på någon du älskar som har haft cancer eller som är just nu kämpar emot..jag hoppas jag får se den här statusen på mina vänner. Dela inte! Kopiera och klistra <3 "

För det första. Är det personligt att kopiera och klistra, när det gäller en så allvarlig sak?

För det andra. VARFÖR lägga på andra att kopiera och klistra, samt ha på sin status i minst en timme?  Om man MENAR något, från hjärtat, tänker på någon man älskar ... raderar man då efter en dryg timme?

Förlåt att jag låter aggressiv, men jag blir nästan förbannad. Kopiera inte en jävla massa texter, översatta på dålig google translate, i ett lamt försök att kalla det "personligt"   GÖR SKILLNAD istället. Sätt in 5 kr på cancerforskningens bankkonto, RING din cancersjuke släkting eller vän. Jag blir fanimig rabiat när jag ser meningen: Dela inte! Kopiera och klistra. 

VARFÖR kopiera och klistra istället för att dela? Vad spelar det för roll? Jag menar, vill man inte göra nåt mer för de man älskar som fått cancer, hur FAN skulle det spela roll ifall man delar, eller om man kopierar och klistrar?

Jag älskar Dig. Jag hatar tanken på att du ska dö, att du ska försvinna. Jag vill fortsätta vara din vän, på fb och på insta. Jag vill fortsätta se foton på dig, med nya frisyrer och hårfärger. Jag vill fortsätta läsa dina positiva inlägg om allt möjligt. Jag vill fortsätta kunna läsa om dina förehavanden skrivna med glimten i ögat.  Jag vill fortsätta få dina Gillamarkeringar och kommentarer på mina inlägg och foton, där du överöser mig med komplimanger över mina hundar, mitt sätt att träna hundar, ditt sätt att dregla över bilderna på mina maträtter som jag lägger ut foton på. Stina, jag hatar tanken på att det kommer att ta slut. HATAR tanken. Men hur mycket jag än hatar tanken, så tänker jag den, om och om igen. Vad kan jag göra? VAd kan jag göra för dig? HUR kan jag hjälpa, både Dig, men även mig själv, när jag VET att du kommer att försvinna?    JAG vägrar kopiera och klistra i nån form av tro att det skulle hjälpa någon överhuvudtaget. Jag har tagit de steg JAG tror kan bidra, framför allt för DIG, men även andra. Nu menar jag inte nödvändigtvis andra som har cancer, men andra som finns i närheten av, de som fått diagnosen. Alla dör inte. Många överlever. Det gör inte Du.  Men ... det ligger väl i linje med Vem DU är. Du är inte som Många.

Du är UNIK.

Stina. Live your dreams. Love Your Life.  

Igår var det toppenväder, strålande sol! Efter morgonrunda med hela högen, blev det solorunda med Eddie, sen iväg till Skråmträsk för att köpa hundmat. Lite stressigt blev det, då jag plötsligt blev tvungen att åka på jobbet och jobba lite ... vi hade gjort en liten miss i slutet på förra veckan, därav att det blev lite hastigt och lustigt, men ja ja ... så kan det bli ibland.   Jag tog med mig långlinan och leksak och körde lite lydnad, lek och bus på parkeringen på jobbet. Gick ett spår åxå som jag provade med honom när jag jobbat klart, men det tog han aldrig upp. Äh ... skit samma. 

Hem, ut med hela högen, middag, sen blev det inomhusträning

Idag har jag, efter morgonrundan, tagit en solorunda med Eddie, jobbat, kommit hem, varit ute med hela högen en sväng ... och jag provar nåt nytt. Jag har ont i ryggen. Har det ens hänt tidigare överhuvudtaget?  

Igårkväll på kvällsrundan åkte jag i backen, och jag tror att det var där det hände något. Kanske sträckte en muskel ... men jag har väl knappt några nuförtiden, så det lät inte så troligt. Nåja, vad det än är som gör ont, hoppas jag att det går över rätt så hastigt. 

Nä ... om man skulle fundera på nån mat kanske .... få se vad jag kan svänga ihop. 

Tjing 

Fredag morgon. Igår var det ju 28 grader när jag klev upp, idag var det bara 17 och nu 14, så temperaturen stiger snabbt. Kring mitt på dagen ska det visst vara kring 6 grader. Låter toppen !!!  

Igår, med posten, fick jag ett handskrivet brev och några helt underbara magneter:

Jag fick det utav en av mina nyaste vänner, som hittat magneterna och tyckte att de passade mig på pricken :)  Jag blev så himla glad, både över gåvan och det som stod i Brevet. Tack Kickan!!! <3

Idag ska jag in till stan och träffa Hannah och Robban, som kom hem från Los Angeles igår afton, och egentligen skulle jag ha åkt iväg på ett klippuppdrag, men det sket sig. Jag gick och skulle ta fram väskan med klippgrejer men hittade den inte. Va?!  Jag har den alltid på samma ställe i ett skåp i hallen, så jag blev mäkta förvånad, och hann tänka både hit och dit innan jag kom ihåg att Pernilla ju lånat grejerna för typ en månad sedan, och Pernilla och Mattias befinner sig i Finland nu på lill-semester. Perkele!!!! 

I övrigt idag blir det längre promenad med hundarna  nu när det äntligen blivit lite mildare, sen får jag se vad jag hittar på. Brukar inte bli några större arrangemang ... fniss.   Jo just ja ... jag har tagit fram 3 kg köttbitar som jag ska mala upp med min supersöta köttkvarn :)   Jag kommer nog inte att orka mala allt, så det jag inte orkar mala får hundarna äta upp :)

Igår pratade (läs skrattade) jag med Moa i telefon i 2 timmar och 50 minuter. Herregud så fort de timmarna gick. Anledningen till samtalet var egentligen att få tips kring Eddie. Moa har ju 2 rottisar och har stor kunskap om rasen. Eddie har ju börjat med ett beteende vid hundmöten, som inte är alltför kul, och jag har förstått nu att rottis har en tendens vid 3 år att tro att de är 1 igen ... lite "slyngelålder" på nytt alltså. Fortsätta jobba, fortsätta träna .. japp. 

Nä ... om jag skulle hänga bort morgonrocken och tala om för hundarna att vi ska gå ut. Igår var det oerhört tufft att få med dem ut ... ja förutom Eddie då. Han verkar ju knappt fatta varför han måste hoppa på tre ben ibland, han lixom bara byter ben, hoppar på tre av de andra, byter igen osv och verkar inte lägga ihop att det hör samman med kylan underifrån ... fniss. Molly, Kelly och Paddy .... ja, de föredrar att vara inne och mysa

Ha en Fin dag, och kom ihåg att fylla dagen med värda grejer. 

Gomorron

I morse hände något som nära nog aldrig händer. Det är Ytterst, ytterst sällsynt ... minns inte senast det hände faktiskt. Jag försov mig.  Jag vaknade där kring kl 5 som vanligt, jag brukar kliva upp 5.15 när jag börjar jobba kl 8, men eftersom det är svinkallt nu så blir det ingen lång morgonrunda, så då hinner jag om jag kliver upp kl 6. Jag tänkte att jag skulle blunda en stund till, det var ju en hel timme innan alarmet skulle dra igång. Nästa gång jag vaknade var klockan 8.00  Men herregud, jag börjar ju jobba då!!!!   

Ringde jobbet och pratade med bästa kollegan Frida. 

- Frida, jag vaknade NU, sa jag. Jag har försovit mig

Frida bara skrattade. Hon hade ju hunnit undra varför jag inte dykt upp, men tog det med ett skratt. 

- Du, jag har hunnit göra det mesta, så jag tror inte ens du behöver komma idag, sa hon. 

Idag blir en innedag. Trickträning och nosjobb står på agendan. Nu ska jag hänga bort morgonrocken och ta en kort runda med hundarna.

Ha en chill dag i chylan  :)

Gomorron