Det har ju varit minimialt med snö, mest blankis. Men NU kommer snö ska jag säga. Jädrar vad det vräker ner. Det var rent obehagligt att köra hem från jobbet! 

Hörrni, igår hände nåt riktigt märkligt. Jag skrev i den här hemliga gruppen och bad om hjälp med en grej. En tjej hörde av sig och erbjöd sin hjälp. Hon ringde upp så att vi fick prata om det. När vi pratat klart om själva grjejen, blev det att vi pratade om annat. Det visade sig att hon åxå har hundar, så det blev ju naturligtvis hundprat, men SEN kom det märkliga. Det visade sig att hon åxå har Meniéres sjukdom. Men snacka om att hitta en nål i en höstack! Den här tjejen bor i Umeå, övriga jag känner till med Meniéres, bor långt söderut. HOn har det, liksom jag, på båda öronen. Hur det än är, så är det rätt coolt att prata med  någon som vet precis vad Meniére handlar om. 

För tillfället får inte hundarna mycket aktivering. Idag blev det ju tvärkallt, så det har inte blivit ens någon längre promenad. Jag känner att jag måste ta itu med det här med bilen ... alltså, hur jag ska frakta alla hundar samtidigt.  Vill ju gärna hyra lokalen i Bureå  nån gång i veckan, men det blir så himla tokigt om jag BARA ska träna Eddie ... och utrymmet där bak är än så länge bara för Eddie ... ska övriga hundar åka med sele? Ska jag köpa dubbelbur och fälla sätena, Eddie i en bur och övriga i en annan? 

Igår tränade jag lite med Eddie här hemma i alla fall. Jag har ju jobbat en del med kontakt, och att han ska Vilja, och nästan KÄMPA för att hålla kontakt .... 

Nästa steg blir ju att få samma kämpande utomhus :)

Nä ... dags att börja fundera på någon slags middag. Sen ska jag fippla med viktiga saker.  :)

Tjing så länge

Den här dagen. Hur kan man någonsin beskriva den? Jag ska åtminstone försöka, för det känns viktigt att få det på pränt. Ghaaa ... tårarna rinner .. torkar ... de rinner igen ... torkar ... glasögonen smockar igen ....   Ok ... NU är jag redo.

Jag har ju tidigare skrivit om mitt hemliga uppdrag. Miss secret agent. Det som varit så stort och hemligt har varit att jag veckan före julafton startade en hemlig grupp på fb. Den dagen fick jag veta att en vän fått spridning på sin cancer, så att det helt enkelt inte ser ljust ut. Jag kontaktade henne omedelbart och sa: men ... vafan säger du! Har du nån bucket list?   Jag vet ... kanske lite makabert att tänka så .. men när man vet att någon man tycker om ska dö, då måste man bara få veta!!

 I samma stund som jag fick veta hennes livs dröm, startade jag en hemlig grupp på facebook. Hon vill till Las Vegas. HOn  vill se Grand Canyon.  Ok. Det vore väl FAN om jag inte skulle kunna hjälpa henne med det!  

Det var INTE svårt att få medlemmar till gruppen kan jag säga, och det var inte svårt att få swischen att swisha. Massor med människor älskar den här kvinnan. Jag vet Varför ... hon är fantastisk. Jag tycker själv att jag är positiv, men vet ni ... jag ser ut som en bitterfitta i jämförelse med henne. Hon är så otroligt positiv ... jag fattar inte varifrån hon får det.  HOn skrev: En dag ska vi dö, alla andra dagar ska vi leva. HUR KAN MAN ENS TÄNKA SÅ, NÄR MAN VET ATT MAN KOMMER ATT DÖ, SNART????? Det här, är den starkaste, vackraste kvinna jag vet.

Idag kom dagen när vi skulle överlämna pengagåvan. Det var en stund av så djup kärlek, vänskap, innerlighet ... den var så djup att jag inte ens tänker specificera den. Det var magiskt. Magiskt ... ett ord hon själv använder ...

Sammanfattningsvis - HOn kommer att åka till Vegas.   Så många tårar och kramar vi delade idag .... jag orkar nog inte riktigt ta det i skrift ... kanske någon dag längre fram ... inte nu. Vill bara att ni alla ska veta att mitt jobb som secret agent inte är secret anymore. Hon vet, och nu är det inte hemligt längre. DET är det stora jag haft i mitt hjärta nu i slutet.

Den är dagen. Den har varit fylld med värda grejer.  

Då var det nytt År igen. Jag kör samma morgonrutiner i år, som jag gjort tidigare år - dricker 3 koppar kaffe innan jag gör nåt annat. Idag ska jag iväg på ett stort och viktigt uppdrag, sen ska jag jobba några timmar. 

Igår efter morgonrundan åkte jag och plockade upp Pernilla. Vi skulle handla tillsammans inför nyårskvällen. Vi började på ICA-Maxi. Eftersom jag inte riktigt bestämt vad jag skulle äta, blev det lite si och så med inhandlning för min egen del. Pernilla hade bestämt, men hade inte skrivit handlingslista ....   med tanke på våra omständigheter så gick det ändå otroligt snabbt inne på ica :)   Jag köpte två päron, sen var jag färdig , hahahahaha. 

Vi fortsatte en sväng på Systembolaget, sen in på Willys, där vi sett att de hade färsk hummer. Där hade vi tur, de hade 5 kvar. Pernilla tog två och jag En. Riktigt stora och riktigt bra pris.   Vidare via blomsterlandet och sen skulle Pernilla bjuda mig på lunch. Vi tänkte äta där uppe på solbacken på den här tai-restaurangen, men det var givetvis stängt. Åkte förbi två andra ställen, som åxå var stängda. Det blev att vi åkte ner på stan, sprang upp på CK och åt en paj på Bistro A

Jag tog kyckling och spenatpaj ..... smakade varken kyckling eller spenat ... och salladen var inte bra ... men vi var hungriga så det var bara att tugga och svälja. 

Hem, lasta ur bilen, ta ut hundarna en sväng, sen hann jag inte så mycket mer förrän det var dags att säga Välkommen på nyårsfirande hemma hos oss :)     Vi började med välkomstdrink med tilltugg

Vad som är med nyårsafton, är att det är absolut inget att se på tv. Zappade runt .... det var lite hockey, backhoppning .... och lite sånt där. Vidare till förrätten

Gratinerad hummer :)     Jag hann ta två tuggor då drog det igång fyrverkerier härute. Eftersom klockan bara var 17.30 så var jag helt oförberedd. Under de år jag bott här, har det aldrig dragit igång förrän senare på kvällen. Jag kände att jag blev blöt på ena låret, det var Paddy som pinkade ner sig i soffan. När jag kastade mig upp följde han mig, pinkade hela vägen in i hallen, på mattan, på mina skor ..... Kastade in hummern i köket, tog fram skurmoppen, torkade golvet, bytte kläder, kastade hallmattan och två filtar i tvätten .... Tog fram en elastisk linda och wrapade Paddy 

Efter det tuggade jag i mig hummern och svepte det vita vinet jag hällt upp. 

Kelly och Molly bryr sig inte så mycket om fyrverkerier och smällare ... Eddie, han kastade sig fram till balkongdörren och tokskällde. Det var som om han sa: Släpp ut mig ska jag sänka den som skjuter mot oss!!!!  

Dags för varmrätt. Det blev entrecote och friterad potatis

Hann precis svälja maten så ringde Hannah från Los Angeles och önskade Gott Nytt År  :)  Kul med videochatt så att man får se varandra :)  

Jag hade köpt mangosorbet som jag tänkt mig till efterrrätt, men jag skippade det. Kl 22,15 tog jag ut hundarna på kvällspink på gården, sen kröp vi isäng. Vaknade där kring 12-slaget då Eddie ville ut och sänka de som drog igång skjutandet igen, Paddy darrade som ett asplöv men kröp om möjligt närmare och låg kvar i sängen. Somnade om igen, vaknade några gånger till under natten och klev upp kl 8. 

Det ÄR inte kul när hunden blir så rädd. Det är fruktansvärt faktiskt. Jag säger inte att man nödvändigtvis måste förbjuda fyrverkerier, men visst kunde man hålla sig till kring 12-slaget? Jag har hört de som säger att om man har små barn så måste man dra iväg fyrverkerierna tidigt så att de kan vara med. Varför?   Varför inte väcka barnen där kring 12 så att de får se om det nu är ett måste?   Om det fanns möjlighet att männsikor skulle förstå och ta till sig att smälla mellan 23 och 01 till exempel, så skulle allt se annorlunda ut hos många hundägare. 

Jag tycker att det är, inte bara idioti, utan även egoistiskt och respektlöst att använda smällare och fyrverkerier utanför tidsramen några timmar där på sena kvällen. 

Nä, nu ska jag hänga bort morgonrocken och gå ut med hundarna. Jag hoppas att åtminstone de flesta av de där idioterna sover ännu, så att det är tyst och lugnt härute. 

Ha en Bra start på det nya året!  Det här stora och viktiga jag ska göra idag är så Värt så ni anar inte. 

Gomorron