För en vecka sedan, strax efter kl 04.30, hittade jag ju en medvetslös person i tunneln här bredvid där jag bor. Jag ringde ambulans, och det blev ett nedra pådrag. Polisen spärrade av ett stort område, journalister ringde hela dagen. 

Tjejen jag hittade har ringt mig. Jag har inte tänkt berätta varför hon låg i tunneln, utan bara berätta att hon ringt mig, och tackat för att jag hittade henne och larmade ambulans. 

Själv tycker man att det är en självklarhet att åtminstone larma på hjälp, men det är nog alltför många som faktiskt hellre går åt ett annat håll, blundar och låtsas att de inte ser. Så formulerade sig åtminstone polisen som ringde mig samma dag för att hålla förhör. Det är ju hemskt! Visst, om man inte vågar gå fram, men .... åtminstone ringa efter hjälp! Hur många människor hinner dö bara för att ingen larmat ? Det handlar inte om att vara modig, det handlar om att känna empati för andra människor, att faktiskt våga bry sig. Det är samma sak  som att våga säga till när man ser något tokigt, när någon behandlar andra människor, eller djur, illa. Att helt enkelt våga vara medmänniska som griper in när det behövs. 

Idag har jag jobbat över ... igen. När jag kom hem var det så sjukt varmt att det bara blev en kort pinkrunda för hundarna. Nu inväntar jag kväll, så att vi kan gå en längre sväng. 

Nu blir det nog ett svalt fotbad. Det blir rätt många steg på betonggolvet på jobbet. 

Sen ska jag ha lite klovård med hundarna :)  Passar på när de ligger helt utslagna i solstrålarna. fniss. 

Hoppas du har en bra dag, och att du lyckats peta in en och annan värd grej :)

Tjing så länge