Lördag kväll, snudd på sent för att vara jag ... fniss. Eftersom jag alltid tar med temperaturen utomhus, så gör jag det nu åxå. Det är 12 minusgrader. Appen säger "mest molnigt ... nåja. Kolsvart är det i alla fall ... fniss. 

Hörrni. Vilken resa jag gjort. Det är helt sanslöst när man betänker att jag åkte IGÅR och kom hem IDAG ... men det känns som att jag varit med om saker som tar MINST 3 dagar. Jo ... förvisso körde jag bil från 07-20 igår, och från 9.30-21.15 idag  ... men ... det har hänt så mycket mer. Sååå mycket mer. För många, kanske till och med även för Mig, var det så att jag skulle köra ner till Karlstad och hämta en hund. Punkt lixom. Men ... så var det inte. 

Om vi tar det från början. 

Jag kontaktade min vän Moa och signalerade att jag sökte en staffe som behövde omplaceras. Inget alls akut, utan bara slängde ut det till henne, då HON är MITT I hundvärlden, och jag litar på henne. Om jag säger till henne att jag söker en staffe till min familj, då skulle hon aldrig någonsin föreslå kreti och pleti. Hon är för mycket hundnörd för det. Så ... jag kastade ut det bara. 

Döm om min förvåning när hon bara dagarna efter hör av sig och berättar om Alice. Då har i sin tur Alice ägare hört av sig till Moa och bett om hjälp med omplacering av Alice ... och HON litar på Moa .... 

Summa summarum blev ju att jag åkte ner till Karlstad igår, och hem idag, med Alice.  Jag dök alltså upp i hennes hem igårkväll kl 20.05 Hon lagade en underbar middag, bjöd på alkoholfritt vin, och vi pratade på som om vi känt varandra länge. Ett sånt där möte som sätter sig i själen. Jag vet inte hur jag ska beskriva det ... men den där unga kvinnan gjorde ett starkt intryck på mig. Hon är fantastisk. Inte bara med hundarna, men även där blev det solklart att hon var otrolig .... det var nåt annat ... det var som att hon levt såå många år, med alla dess erfarenheter. Så är det ibland ... man får vara med om dessa omtumlande möten som sätter sig i hjärtat. ATt båda jag och hon kontaktade Moa så att hon kunde förmedla kontakten ... att det stämde så himla bra ... är det ödet?

Att sammanfatta den här helgen i ETT blogginlägg, det går inte. Det här är bara några snabba reflektioner. Men ... visst är det märkligt ändå att man sammankopplas med vissa personer Just då .. vid rätt tillfälle ... EXAKT vid rätt tidpunkt .... 

Vi har alla våra livsöden, med tillhörande erfarenheter, så kan man säga. 

Lördag morgon. 2 plusgrader och lika kolsvart som det var hemma i Boviken igår morse vid den här tiden. Jag åkte ju hemifrån några minuter efter kl 7, och kom fram till Molkom strax utanför Karlstad kl 20. Resan gick superbra, jag var pigg hela vägen. Plåtkompis skötte sig toppen och det enda som visade sig strejka var laddaren till mobilen. Den i bilen alltså . Jag hade 4 % ström när jag kom fram ?

Jag kommer dock att be gps:en att plocka fram en annan rutt när jag ska hem idag. Jag trodde på fullt allvar att det blivit nåt fel när gps visade in mig på vägar som blev bara mindre och mindre. Typ 12 mil efter en väg som var så himla liten och smal, mötte typ två bilar på hela vägen, knappt några plogkäppar... just Då kändes det nervöst att bara ha 9 %ström, tickande neråt. Men, eftersom jag har tur som en tok så redde allt upp sig ?

När jag kom fram träffade jag en fantastisk ung kvinna, Eveline och en helt underbar hund, Alice. Ja hon har ytterligare en superfin hund, men den har helt andra växlar i son kropp om vi säger så. Medans Eveline lagade värsta lyxmiddagen så pratade vi massor och jag klappade Alice massor.
-hon är ?one of a kind? sa Eveline, och mina tankar hamnade hos Kelly och den känsla jag hade med henne. Kanske.... åh jag hoppas!!! ??

Kring 23 kröp jag under täcket, så sjukt trött. Hade tänkt lägga upp nåt på Instagram men upptäckte att Instagram säger att jag inte har några foton eller videos. Men det var väl jävligt märkligt!!! Nåja, orkade inte bry mig så hårt, men ser att det är samma sak idag. Jahapp.

Vi sa att vi skulle ställa väckare på 7.30 ... jag vaknade vid 2, somnade om, vaknade 5.15 och då var det en ny underbar dag tyckte hjärnan ?

Ska strax smyga upp och kratta till mig så att inte hennes små barn blir traumatiserade. Jag sover nere och de andra uppe så jag hoppas att jag inte väcker dem.

Idag blir det hemresa. Ska försöka komma iväg senast kl 10. Hoppas vara lika pigg hela vägen som igår. Hoppas åxå att det inte är någon olycka efter vägen så att det blir totalstopp i trafiken som det var igår. Sånt tar tid.

Får jag liv i insta så lägger jag väl upp nåt kul under dagen, annars blir det på fb. Ha en underbar lördag!! Fyll dagen med nåt värt!

Gomorron