Fredag morgon. 2 minusgrader och grå stabbiga moln som täcker det mesta av himlen. Igår, på min första arbetsdag på nya jobbet, snöade det, regnade samt blåste småspik. Jag jobbade ensam, och storstädade trappuppgångar. Det var riktigt rogivande faktiskt. Chefen följde mig dit jag skulle vara för att tvärt visa vad och hur det skulle städas, sedan var det bara att köra på.Efter ett par timmar kom chefen tillbaka och kollade hur det gick. Han hade varit in i de trappuppgångar jag var klar med, och sa att det såg mycket bra ut.  Strax före 11 åkte jag hem på lunch, åt, gick ut med hundarna .... kände dessvärre av Meniére och blev riktigt osäker faktiskt, men åkte tillbaka så att jag var på plats strax före 12. 

Kl 15 kom chefen tillbaka, då hade han varit och hämtat ut mina arbetskläder. 

- Här, sa han, sen går du hem. Du har nästan varit För duktig, och det är första dagen. 

Det där uppskattade jag massor, så jag åkte hem på studs, gick ut en sväng med hundarna och gick sedan över till Hannah som precis kommit hem från jobbet. Hann bara in där så dök Pernilla, Mattias och Otto upp åxå, så jag fick kramas med Otto en stund. Jag berättade hur dagen varit och hann väl inte mer än så, så kände jag att jag måste bege mig hem, snabbt. Pernilla följde mig över gården och jag uppsökte soffan. Nu blev inte yrseln så kraftig att jag kräktes, men tillräckligt för att det var läge att ligga ner och blunda, så det gjorde jag. Alltså, lämna mig ifred är du snäll ... eller - Meniérehelvete, försvinn för Satan!!!

Vad i hela friden beror skoven på? VARFÖR har jag hamnat i det värsta skov jag någonsin haft? Varför NU? Många kommer med tips och förslag, och jag är jätteglad över att människor ens orkar bry sig, och genom dessa 30 år med meniére har jag lärt mig En sak:

- Det är ingen som vet vad som styr Meniére. Det ENDA man vet, är att vätskenivån i innerörat blir för stor, endera produceras det för mycket, eller dräneras för dåligt. Det är det man vet. Varför och hur man blir av med det, det är det ingen som har en susning om. Så ligger det till. En annan sak jag med säkerhet vet är att jag inte önskar denna sjukdom på NÅGON. Jo , en sak till  - jag vill så innerligt gärna bli kvitt den. 

kl 18 ringde Pernilla och frågade hur det var, då låg jag fortfarande och blundade, och hade nog sovit bort nån timme. Kände mig någotsånär hyfsad så jag kunde gå in och laga lite mat. Det blev falafel med stekt blomkål och vattenmelon, sedan kröp jag ihop i soffan igen. Kring strax efter 21 gick jag ut med hundarna på gården, sen var det gonatt. Vaknat några gånger inatt, men inte utav yrsel, tack och lov. 

Vad som känns riktigt bra är att det är fredag, 2 hela dagar till återhämtning innan nästa arbetsvecka börjar. Hoppas innerligt att örat hunnit dräneras så att det är torrt innan måndag, vore ju toppen. 

Nä, dags att sparka av tofflorna och hänga upp morgonrocken. Det blir frukost INNAN morgonpromenad nu när jag börjat jobba, vill att hundarna ska få sova så länge som möjligt ... fniss ... nä, men vill att de nyss har  varit ute när jag åker på jobbet :)  Det blev ju perfekt att jag jobbar så nära hem (på myntgatan Moröhöjden) så det tar bara några minuter att köra hem på lunchen) Min plan var ju att hinna gå runt lillbyn på lunchen, men den planen sprack igår pga meniére, men idag kanske?  Hoppas det :)

Ha en fin dag, hur risigt man än mår, finns det alltid NÅT värt att baka in. NÅT finns det ALLTID. Kom ihåg det!

Gomorron