Alla inlägg den 29 december 2020

Av maria tafvelin - 29 december 2020 18:21

Tisdag afton. Kring nollan och kolsvart. Jofan,alltså, milda temperaturer ....och jo, jag har inte bott under en sten de senaste åren, jag hänger med i utvecklingen, i sverige, världen, klimatet..... Klimatet både naturmässigt, och klimatet mellan människor. Men, förstår du ... när man skriver en blogg, MÅSTE man inte NÖDVÄNDIGTVIS skriva, varken korrekt eller speciellt smart. Man skriver lite som man vill :) Eller, åtminstone jag :)


Jag tror redan nu att jag kommer att ha lite svårt att sova inatt. Varför? Jo, jag vill förhala morgondagen. I morgon blir min sista dag på Utflex, och det känns helt absurt. Det känns inte Rätt. Det känns helt enkelt inte rätt. 


Men, hur det än känns, så kommer jag att göra precis som jag sagt hela tiden - jag kommer att njuta varje minut. Till lunch i morgon blir det oxfilé med hasselbackspotatis. Till mellis ska jag göra bananglass med chokladsås. Så vill jag avsluta. Lite sådär på topp.


Jag har ju pratat mycket med de barn som varit där igår och idag, och berättat att jag ska sluta, och att Lisa ska komma istället. Det har varit så bra att Lisa kunnat vara där igår och idag. Tyvärr har det ju varit så oerhört få barn, så de flesta ser ju bara när de kommer tillbaka efter julledigheten, att det är en ny i köket. Det känns lite tufft. Jag menar, själv har jag ju separationsångest, och jag har ju trots allt skapat relationer med alla barn, en del lite mindre, men många desto mer.


Barn har ju sina egna,fullt logiska tankar kring allt. Idag blev jag omkramad av en liten krabat

- Men, vaffö ska du sluta, sa han och strök mig över håret.

- Jomen du vet, det är Ju Lisa som ska jobba här nu. (sa jag pedagogiskt ... trots att jag ville skrika och gråta) 

- Menvaffö?

- Ja, så kan man undra, men det kommer att bli jättebra ändå 


Varför säger man sånt? "Det kommer att bli jättebra ändå" När hjärtat skriker - NEJ, det kommer INTE att bli jättebra!!!!!! Fast ... tur att jag ändå försökte vara pedagogisk, och svarade som jag gjorde. 


Lite senare , vid mellis tror jag att det var, sa ett annat barn när vi pratade om att jag ska sluta

- När man blir vit i håret, då är det dags att byta jobb. 


Jo, jag har ju slutat färga håret, och barnen, som är vana att se mig med huvudbonad i köket, ser mig nu utan, och det är klart att de reagerar. 


"när man blir vit i håret, då är det dags att byta jobb" 

Hahahaha... men älskade barn!


I nästa minut säger barnet: Nästa gång jag kommer och du jobbar, då kan vi göra det här igen. Jag kan ju inte gärna skrika- MEN JAG KOMMER INTE IGEN!!!!


I morgon gör jag min sista dag på Utflex. FÖR DEN HÄR GÅNGEN! Jag har sagt till cheferna och pedagogerna, säger det till er åxå - Jag kommer tillbaka. Det är lixom inte möjligt att man ska hitta sin drömarbetsplats, för att efter knappt 1.5 år, bara sluta. Nej, det funkar inte så. Omöjligt. 


Måndag efter nyår, börjar jag jobba på mitt nygamla jobb. Jag kommer att ge mitt yttersta, även där. Det finns lixom inget annat. Där jag jobbar, där jobbar jag. Det som blir grädde på moset är att jag jobbar söndag-torsdag, blir ledig fredagar, och därmed har jag möjlighet att få umgås med Otto fredagar, så han inte behöver vara på förskolan lika mycket. 


Försöker tänka positivt och värt, även idag. Det är FRAMÅT vi ska.Alltid

 

Tjing så länge

Presentation


Ny blogg, men det är fortfarande jag. Min blogg handlar om min vardag med jobb och hundar. Låter kanske trist, men det händer grejer varje dag. Jag ventilerar tankar, känslor, samhällsfenomen och annat som intresserar mig. Välkommen!

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18 19 20
21
22
23
24 25 26
27
28
29 30 31
<<< December 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards