Lördag kväll 12 plusgrader och molnigt. Vindbyar upp till 10 m /s Sol upp 02.32 och ner 22.33

Sommarvärmen som infann sig senast jag bloggade, den har BLÅST bort :)

Ok ..... Mycket har hänt sedan sist... visar med några foton till att börja med. Bröllopstårtorna, de ägg- och mjölkproteinfria som jag fixade till ett bröllop den 20:de..... varm promenad med Theo ....

lagat mat... ja ... det är ju ingen världsnyhet förstås :)  MEN, så kommer vi fram till dagen Idag. Jag hade ju köpt biljetter till "matmilen" för mig och min bästa kåmpis Annica, för att fira hennes 60-årsdag som infaller 7/6. Tyvärr blev ju matmilen inställd, så jag började spåna på nåt eget att överraska henne med. Nu bar det sig inte bättre än att jag för en kort tid sedan fick inbjudan till Hennes och Johans Bröllop, som går av stapeln 3/6... ÄNTLIGEN efter 20 plus år tillsammans :)  Tänkte - fixar en egen variant av matmilen ... 

Jag och Annica, och våra fantastiska barn, har ju i många år haft "tjejmiddag" och försökt träffas och äta middag ihop en gång per år, på sommaren. Pandemin ställde till det, så det var några år sedan sist. Fick en briljant idé, om att tjejerna kunde vara med på ett hörn, så jag skapade en messengergrupp och frågade om de ville delta, och det ville de :)  Ursprungsplanen har jag ändrat under resans gång... men det slutade med att:

Jag skulle be Annica komma till mig kl 10 just idag. Vi skulle ta en promenad och sedan skulle jag bjuda på lunch hemma hos mig. Nu var det ju så att jag och tjejerna redan bestämt att promenaden skulle ske i Boviken.... och att vi skulle överraska henne med en lunch i inglasningen hemma hos Hannah och Robban. Vi stötte på lite skepsism, då Johan, som var insatt i våra planer, meddelade att Annica var misstänksam. Ja, det är ju inte så konstigt, eftersom hon både fyller 60, och även ska gifta sig .... men jag lyckades övertyga henne om att jag INTE hittat på nåt alls, utan vi skulle ta en promenad, och sedan äta lunch ... och det var ju sant :)

Jag hämtade henne på bussen i morse ... Hennes tjejer Stina och Jenny skulle anlända Boviken kring kl 11. Uppgifterna var spikade sedan en tid. 

- Pernilla och STina - mat. 

- Jenny - musik, och där hade jag bett om en spellista bestående av Ledin, Skifs och GES

- Hannah - dukning, kaffe, efterrätt

När vi passerade infartn till Morö Backe sa jag nåt i stil med att jag tyckte att vi skulle ta vår promenad i skogen, istället för på gångvägarna kring Morö Backe. Hon blev glad :)  Svängde in i Boviken, parkerade bilen hos Hannah och Robban, greppade väskan jag förberett och sa: Jag har med mig fika, vi ska fika i skogen. 

Efter en stunds skogspromenad kom vi fram till MC-klubben "farmen"s lokaler ... där stod bord och bänkar. Perfekt 

- här fikar vi, sa jag. Klockan var då 10.50

Öppnade väskan och plockade upp det jag hade med mig. 

Vi satt där en dryg timme, sedan gick vi tillbaka till Hannah och Robban, där Annica fick sig sitt livs överraskning. HOn hade inte anat nånting. Låt mig säga såhär: Dagen blev så oerhört lyckad. Solen sken, det var lä där i skogen... maten tjejerna hade fixat var magnifik, musiken perfekt, efterräten magisk. Lekarna hann  vi helt enkelt inte med. Klockan var typ 16.30 när Johan kom för att hämta Annica, och skjutsa hem mig. 

Jag är så lyckligt lottad över att ha detta underbara gäng kring mig. Tack Pernilla, Hannah, Stina, Jenny för en fantastisk dag! och TACK Annica för att du finns i mitt Liv. Vi ses på bröllopet nästa lördag <3

Avdelning  Värd Dag!

Lördag eftermiddag. 20 grader och mestadels sol. Vinden gör att det känns "kallare", dvs 19 grader... fniss. Sol upp 03.19 och ner 21.44

Vi börjar väl genom att dra igenom veckan som gått

Har hunnit äta frukost med Pernilla, Pehr, Otto och Sture, ätit lunch med Hannah och Robban åxå :)  En fantastisk vecka med andra ord! Under den här veckan blev det plötsligt sommar, det var så att man nästan hamnade i chock :)  Nu är det bara att hålla tummarna att temeperaturen kan hålla sig kring 20 och inte så mycket varmare :)

Idag har jag haft lite projekt. Städ, tvätt, och packat ihop vinterkläder och dito skor, och burit ner detta i förrådet. Kom för en halvtimme sedan upp från tvättstugan och trots att det var 184:an som tvättat före, så var tvättstugan ledig. Hon hade innan hon lämnade, startat båda tvättmaskinerna, tomma alltså, på 60-graders programmen... så det var 55 minuter kvar på dem när jag kom ner. Nu var det väl inte hela världen, det går ju avsluta programmen. Hon hade även spolat golven med slangen, utan att torka upp, så det stod vatten i hela tvättstugan ... undrar om hon vill säga mig något... fniss

Änglatrumpeten "lillan" får bo ute på balkongen under dagarna för att härdas, och Theo har legat där en hel del åxå

Ikväll är planen att se eurovision song contest, hoppas jag orkar vara vaken :)

Läste nåt på fb idag som jag tyckte var oerhört intressant

"Märkligt att så många skäms för sina kroppar, men så få för sitt beteende"

Det är ju helt sant! Lite kul va?!  Beter jag mig då alltid perfekt? Nä. Skäms jag för min kropp då? Nä ... Det är som det är, helt enkelt. Det finns lixom anledningar till allt. Tänker åxå på hur man är/blir som person. Det är ju allt, sammantaget, som formar en, som skapar minnesbilder och påverkar hur man blir. Det är inte BARA familjen, utan personal på skolan tex. Fröken jag hade 4:an till 6:an har betytt oerhört mycket. Skolsköterskan vi hade på skolan har haft en sjukt stor roll i mitt liv, livsviktig till och med. Människor man har omkring sig, kanske ffa i uppväxten, formar ens liv mer än man tror. Det tänker jag på mer eller mindre dagligen, både när jag tänker på mina barn och barnbarn, men även på jobbet, alla barn (och även vuxna) jag möter där. Jag spelar roll. Alla spelar roll. Det gäller att fundera på VILKEN roll man vill spela i andras liv. 

I morgon ska jag iväg till Boviken är tanken. Jag och Pernilla ska fippla lite med dekorationerna till de bröllopstårtor jag ska baka till nästa helg. Nästa vecka blir rätt så fullspäckad. På tisdag hämtar jag hörapparaten, på torsdag, som är röd dag, skag jag passa på att vara på jobbet och baka tårtbottnarna till bröllopstårtorna. Jag har pratat med Herman på bageriet, så jag får vara där till helgen och färdigställa tårtorna, skönt att kunna ha kavlingsmaskin och stora kylrum. På lördag ska jag leverera tårtorna till festlokalen. Söndag blir en dag att bara vila och ta det lugnt :)

Nä, nu måste jag ner i tvättstugan. Ha en härlig lördagkväll! Hoppas du kan fylla den med nåt värt!

Tjing så länge

Fredag, börjar luta mot kväll. 7 plusgrader och soligt. Sol upp 3.47 och ner 21.17  

För 18 år sedan dog min mamma. På ett sätt känns det som att det var igår jag satt vid hennes köksbord och pratade med henne, men samtidigt känns det så himla länge sedan. Jag tänker på henne nästan varje dag. Många gånger skulle jag bara vilja kunna ringa henne för att berätta nåt, både stort och smått. 

För 6 år sedan var jag hundvakt till Theo en helg... och han blev kvar <3

Han må se cool och tuff ut ... men han är en liten fegskit ... fniss. Tänk ... 6 år ... det är samma sak här, å ena sidan så känns det som igår när Julia kom med honom till Ursviken för att jag skulle passa honom, vi gick en promenad tillsammans med mina andra hundar, och det gick så himla bra med en gång. Å andra sidan känns det som att han varit här alltid. Theo är vän med allt och alla, en riktig mjukis <3

År och dagar, glädje och sorg. Igår, bara för en dag sedan, somnade min vän Carina in i ALS. I Augusti 2021 fick jag veta att hon fått diagnosen. Vi fortsatte med våra timslånga samtal, vi träffades lite då och då. Så småningom blev det slut med telefonsamtalen, då hennes röst försvann. Vi fortsatte kommunicera via sms. Långa, täta sms. Hon blev så glad över foton jag skickade på Otto, och när Sture kom skrev hon och lyckönskade oss alla inblandade. I december skickade jag flera sms med foton och filmer, men hon svarade inte. Då blev jag orolig och kontaktade hennes sambo. Fick då veta att hon låg inne på sjukhuset och inte längre kunde skriva sms, så efter det är det honom jag haft kontakt med, bett honom hälsa till henne. 

Den stora bristen på personliga assistenter gjorde att hon aldrig hann komma hem. Hon blev placerad på korttidsboende i början av februari och sambon fick agera assistent tillsammans med de två som fanns att tillgå. Igår kring kl 14 fick jag sms av sambon, ett foto av Carina med ett sms att hon då kommit till servicehus, eftersom det fortfarande inte gått få tag i personliga assistenter. Kl 21 fick jag ytterligare ett sms att hon somnat in. 

Jag vet hennes skräck för denna sjukdom, och hur hon reagerade när hon fick diagnosen. Jag blir nästan förbannad när jag tänker på Börje salming.... hur länge Carina har fått kämpa med denna sjukdom och svåra konsekvenser under så lång tid.... Nä.. jag ska inte vara förbannad på någon. Det är inte rätt. Blir bara så förtvivlad över denna fruktansvärda sjukdom, samt bristen på personliga assistenter. Hon hann aldrig hem till sina hundar. 

Jag har sagt det så många gånger, och jag säger det igen. Livet ÄR. Livet är NU. Ingen vet (få i alla fall) när det tar slut. Ingen vet vilka förändringar som kommer att ske, och när. Det enda vi vet är NU. Så .....

Fyll dagen med nåt Värt.... så länge du kan, så länge det står i Din makt.