Lördag eftermiddag. Solsken i vanlig ordning. I morse, efter morgonpromenad, lastade jag hundarna och åkte till RackArena för att klippa gräset, Det syns tydliga skillnader mellan hundarna när man släpper dem i arenan. Paddy och Kelly kutar som galningar i typ två varv, sedan håller de sig till att strosa runt på egen hand i mitten typ. Theo och Molly springer varv på varv på varv, för at hålla sig nära. Om vi säger såhär: efter 2.5 timmar på arenan, har samtliga hundar fått dagens dos av aktiviteter. 

Hörrni ... något jag tänker på nu ... är ... hur vänskapsband och kärleksband, kan i ett ögonblick förvandlas. Från Kärlek till hat, från vänskap till ovänskap. Varför? OM det nu är så att kärleken mattas av, kan man inte fortsätta ge varandra, om inte kärlek, så åtminstone acceptans? När vänner plötsligt försvinner .... Varför försvinner de? och OM de försvinner, varför får en del fd kamrater för sig att prata skit om fd vännen?

De människor jag en gång delat min kärlek och vänskap med, finns för alltid kvar i mitt hjärta. Alltid. Visst, jag inser såhär i efterhand att en del av dem  var skitstövlar, men ... prata skit om dem?  Nä. Varför? Jag har delat kärlek med dem, oavsett om det varit kärleksrelation, eller vänskapsrelation. Kärlek kan ALDRIG vara fel. Jag ångrar aldrig kärlek. Aldrig. 

Vänner kan, som random människor, bete sig på ett sätt som man inte gillar. Men ... visst är det helt ok!!!! Vore ju HELVETISKT märkligt ifall mina vänner aldrig beter sig på ett sätt, tycker något jag inte skriver under på. Älskar jag dem mindre för det? - NEJ!!!!!

Kärlek och hat- fiende kamrat. 

Jag tror att många fastnar i bitterhet och hat, men skulle slippa det, om de bara tänkte sig för. Vad handlar frågan om? Kan jag ens påverka? Hos vem sitter problemet? Vem ÄGER problemet? Varför hata?  Nä .. släpp hatet mot andra Öppna upp för Kärlek och förståelse. Gör du det så mår du bättre. 

Tjing så länge