Vaknade tvärt kl 4 i morse med en minnesbild av orderunderlaget till Fridas, som ska iväg idag. Såg ingenstans på det papperet att det stod uppskrivet en 16 bitars jordgubbstårta, som jag visste var beställd. Försökte ringa jobbet, men ingen svarade. Ringde Janne, en av chaufförerna och berättade om mina farhågor.  Nu kl 8 ringde jag Frida som började då, på Wallins, och allt har ordnat upp sig, och tårtan kom iväg till rätt adress :)  

Det var nog bra att jag klev upp rätt tidigt, så vi hann (nästan) hela morgonpromenaden innan det började regna. Det behövs lite vatten i marken nu, det har ju varit snustorrt! 

Idag jobbar jag 11-13.30 på Fridas, sen åker jag på Walles och jobbar några timmar. Ikväll kommer Pernilla, Hannah och Robban hem :)  Det blir dock sent, så jag hinner inte träffa dem förrän i morgon. Det känns konstigt att inte ha träffat eller pratat med dem varje dag. 2 gånger i telefon bara, på en hel vecka. 

Nu gick jag och fipplade med annat, och åt lite frunch. Det har slutat regna och nån tjomme åker runt på gräsklipparen härute i godan ro. Jag tror att jag ska knata iväg till coop en sväng, sedan blir det en vända med hundarna innan det är dags att åka till jobbet. 

Ha en riktigt fin dag, fyll den med nåt värt!

Gomorron

Jobbade 7-11, hem, ut med hundarna, lasta Cornelis och åka till Öjebyn och fysioterapeuten. Jodå, Corre är Corre, och i vanlig ordning stressade han upp sig när han blev varse att det var någon slags undersökning som låg på lut. Nu var det bara såhär att fysioterapeuten var både slugare och duktigare än Cornelis visste :)

Ska sanningen fram, så var JAG åxå lite slugare ... fniss.   Efter att ha skakat hand, gått in på rummet, gått igenom remissen och fysions uttalande om att C var så mycket bättre än hon trodde, så fick vi gå ut i korridoren och promenera på röda mattan. Jag hade ju beskrivit i detalj allt jag visste och vet, hade talat om att jag filmat ca en gång i veckan i 7 månader, lagt märke till alla förändringar. Jajjamän, även denna gång blev det så att när han går riktigt långsamt, ser allt perfekt ut, men när han travar så blir det annat. Då tappar han kollen på högerbenet.   Japp, bekräftat, in på rummet igen och fortsatt prat. 

För det första så var hon så himla lyhörd den här fysion, att hon frågade om vi kunde ta upp honom på bordet för genomgång, eller om vi skulle vara på golet. 

- på golvet, om jag /vi får välja. 

- Det får ni, sa hon, och la ner en dyna på golvet. 

Jodå, han var stressad, absolut. Det ska jag inte alls förneka, MEN, han skrek inte. Han flåsade, men slutade aldrig ta emot godis. FRAMSTEG. OCH, det helt beroende på att fysion var som hon var. Ingen stress, inga hårda ord eller tag, ingen som helst otålighet. Till slut la han sig på dynan, och hon tog fram laser. DET var som en signal till C :

- Matte, hon höll på att skjuta mig!!!!   Han sprang upp, lika hastigt som Molly gjorde i morse när fågeln flög in i köket. Efter en bra stunds övertalning, lugn och ro, la han sig igen och hon kunde köra med laser över bakre delen av ryggen

Vi pratade och pratade. Jag berättade hela historian från början, berättade om all träning jag lagt ner, vilka övningar jag gjort och hur jag tänkt. När hon lade bort laserpickan, klappade hon ihop händerna och sa:

- Du har verkligen gjort ALLT precis som om jag gett dig instruktioner. Det är Precis vad jag skulle rekommenderat. Du har ett sunt förnuft och verkar ha kunskap att backa upp dina tankar med. 

Ja, vad säger man?  - TAck ... det verkar ju ha fungerat hittills, men nu har det stått still ett bra tag, och jag behöver hjälp med nästa steg. 

- Det är uppenbart ett problem med någon nerv , men du har gjort ett enastående jobb rent muskulärt med honom, för det skiljer i princip ingenting i muskler mellan höger och vänster bak, sa hon. Sånt värmer, även om jag visste det redan förut. 

Kontentan av besöket blev att jag ska låta honom simma, och i övrigt fortsätta precis som jag gjort. Skritta i skogen, balansera på bollen, massera. Simningen ska jag påbörja så fort som möjligt. Har bokat tider i Juli med fysio, så att vi får följa upp, och se om vi ska göra nåt mer/annat, men hon var helt övertygad om att det här kommer att bli bra. Nervskador TAR lång tid. ... och, som jag beskrev olyckan, så är hon åxå helt inne på att det nog fanns någon skada/försvagning i hans högra sida redan tidigare. Inte för att det spelar någon större roll för framtiden, men så är det nog. 

Jag är så himla nöjd med resultatet, även om det kostar en del, och rehab inte ingår i hans försäkring. Det spelar ingen roll. Han ska bli bra. Punkt. 

Klockan är mycket, men jag är inte redo att gå isäng än. Ibland är skallen lite för full för det. Inte mycket , men jag tror att jag ska stänga ner datorn och bara sitta i tystnad en bra stund, för att lixom rensa ut. Sånt är bra ibland, särskilt när man märker själv att det behövs. 

Jag är så himla nöjd med dagen. Snacka om Värd dag!  För i morgon hoppas jag:

- att den nya på kontoret kommer på jobbet !!!!!! 

Gokväll

Vaknadekl 4.45  av att Molly kastade sig ner från sängen och sprang in i köket. Paddy hakade på. Tvärt satte jag mig upp och rolpade tillbaka dem, trodde att Molly haft en mardröm typ.  När de kommit upp i sängen igen, hörde jag ljud från köket, smög dit, och jo, det satt en liten fågel uppe på hyllan. Ajfan .... hur får jag ut den här! 

Den flög in i köksfönstret ett par gånger, så jag retirerade och satte mig på sängkanten. Cornelis kröp upp i knät på mig och skakade. Han var rädd. Jag kikade in i köket igen, nu satt fågeln i taklamps-sladden. Gick tillbaka till sängen .... tänkte att om den sitter kvar i köket när klockan börjar vara 5.15, så måste jag nog försöka fånga den genom att kasta ett lakan över, eller nåt ....   Men, hade sån tur att när den lugnat ner sig något, så hittade den ut genom balkongdörren själv. Ska nog skaffa nåt att hänga för öppningen, så att det inte händer igen, herregud, kan ju skrämma slag på Cornelis .... fniss. Molly var ju den som förvandlades till jakt- och attackhund. Helt utan att tveka, kastade hon sig mot det okända ....   :)

Idag börjar jag jobba kl 07. Jobbar till 11, sen ska jag hem, gå ut med hundarna, lasta Cornelis och dra iväg till Öjebyn. Det ska bli oerhört spännande! 

Från och med idag har Fridas öppet 10-19 alla dagar i veckan. Uteserveringen är på plats, och glassen på ingång. 

Nu drar sommaren igång på allvar :)  Jag kommer nog att ta nån veckas semester, men det blir i slutet på augusti eller så, när turistsäsongen lagt sig och det börjat lugna ner sig igen. Kan bli senare åxå, i september kanske, vi får se. Efter sommaren ska jag i alla fall dra igång dagens soppa, det blir kul :)

Nä, dags att hänga bort morgonrocken och väcka hundarna, som la sig och sov igen efter att fågeln flög hem. Morgonpromenaden väntar. 9 grader och blå himmel. Det blir en fin dag idag :)

Gomorron

Besökte Carina på Auroragården häromdagen. Hon är fantastisk. Hon har en liten handelsbod och säljer lokalproducerat.  Kolla in hennes hemsida här : http://xn--auroragrden-38a.se/

När jag rullade in på gården, kom hennes hundar springandes för att möta upp. Det gör de alltid. De går lösa på gården och håller uppsikt över kaninerna och fåglarna som åxå bor där.  Att rulla in på gården hos Carina, Auroragården ... känns lite som att kliva tillbaka i tiden. 

Efter att ha hälsat på hundarna ser jag Carina komma gående från ladugården. Hon ser ut som en gammeltitens bondmora. Lite sådär grovhuggen, med ett leende, både stort, varmt och väderbitet. Vi hade bestämt vilken tid jag skulle komma, och när hon kom emot mig sa hon:

- Jag sitter och mjölkar, men vet ju att hundarna talar om för mig när du kommer, sen fyrade hon av det där varma, väderbitna leendet igen. Carina mjölkar för hand. Det älskar jag, och i minnet går jag tillbaka hyfsat många år i tiden, när jag fick lära mig att handmjölka hos mormor och morfar. Jag minns när de fick in mjölkmaskiner .... fy farulen så konstigt det kändes. 

Vi pratade om nutidens samhälle, jag och Carina .... (som vi alltid gör när jag kommer dit ... fniss)  Det var ju väldigt aktuellt häromdagen att prata om just samhället, och var vi hamnat, eftersom många i länet stod utan el, efter den enorma blåst som varit. 

- Om gränserna till landet blir stängda, hur länge klarar vi oss? 

- Om någon får för sig att kapa ner mobilmasterna, hur länge klarar vi oss?   Många sköter i princip det mesta via mobilen. Jag pratade med en på fredagen, som blev utan ström på onsdagen. Ingen el, inget vatten. Mobilen strömlös. De hade tur som ägde bil, och kunde börja åka runt för att få tag på vatten till djuren främst, men även besöka vänner som INTE blivit strömlösa, för att ladda mobilen. 

Hur många dagar klarar vi utan att butikerna har mat? 

Sätter vi all tillit till att mat finns på ica eller coop, och därför inte behöver anstränga oss mer? Hur många bönder har måst lägga ner sin verksamhet för att vi tar in produkter från utlandet?   Om gränserna stängs och inga produkter/livsmedel kommer in, vad gör vi då?

Vad kan VI göra åt det här? 

Ja, framför allt att handla svenska produkter så långt det går. Stötta de svenska bönderna, och de producenter vi har lokalt. 

Det är egentligen de senaste åren jag verkligen förstått det här. NU fattar jag. Tidigare gick jag i princip efter plånboken. Irländsk köttfärs billigare, då köper jag det. Nu tänker jag : Har jag inte råd med svenskt kött, så blir det annan mat. 

Tänk om det fanns fler som Carina på Auroragården. Då skulle nog världen se annorlunda ut. Det är jag säker på. 

Efter morgonpromenaden idag, fipplade jag lite, hämtade och lånade ut mina rallylydnadsskyltar, hade päls- och klovård på Milo, tog en solorunda med Paddy och en "arbetsrunda" med Cornelis. Strax lunch, sen lite fler rundor.

För ett par minuter sedan fick Cornelis ett sms från djurkliniken i Öjebyn. De hälsar honom välkommen till fysioterapeuten :)  Det ser jag fram emot. 

Nu ska jag laga till nån lunch. 

Tjing så länge

Fy så hemskt ... på väg hem från stan idag, när jag nästan var hemma, körde jag ihjäl en hel liten andfamilj. Det var mycket trafik, jag hade en bil precis bakom mig, mötte många bilar, och den lilla andfamiljen kilade mellan två bilar i mötande körfält. När jag såg dem hade jag ingen chans att göra något. Hade jag pallnitat hade jag blivit påkörd i baken, och svänga över i motsatt körfält var ju uteslutet då det var en ström av bilar.  Det var en andmamma med 4 små ungar. Såg i backspegeln hur de kullrade runt. Jag körde fram en bit, där det finns en avfart, svängde in, vände tillbaka för att kolla så att inte de små levde, och mamman var död. De var döda allihop. Huvva vilken hemsk känsla.

Jag har varit på Classes och köpt en skarvdosa och lite annat smått och gott som jag kände att jag behövde. Åkte förbi Bibo för att se om de hade nån fin tallrik eller nåt annat kul, men det hade de inte. Hem, tog ut Cornelis och Molly på en liten promenad, gick ner i tvättstugan och matade tvättmaskinerna. Nu ska jag ta ut Paddy, Kelly och Milo en sväng, det blir lämpligt innan tvätten är klar. 

Det har klarnat upp och blivit sol igen. 12 grader och i stort sett blå himmel. Känns fantastiskt! Nä, nu kopplar jag några hundar och går ut. Rensa hjärnan på obehagliga känslor. 

Tjing så länge

Lördag morgon. Igår kom Milo hit. Mattias tog honom i onsdags, och har haft honom tills igår afton, då kom han och överlämnade den lille krabaten. Efter en promenad hade vi en lugn kväll framför tvn. Vid sängdags lade sig ju Cornelis där han brukar, vid mitt huvud, på vänster sida. Nu är det bara så att när Milo är här, så är det HANS plats, tycker han. Jodå, det hela slutade med att Cornelis sovit i soffan inatt, och Milo vid mitt huvud, på vänster sida. Man behöver inte vara störst, för att störst makt. 

Jag är ledig idag och i morgon, och det är sista helgen jag är ledig på ett bra tag. Jag jobbar alla lördagar och söndagar i sommar, för vi utökar öppettiderna på Fridas from måndag. Vi kommer att ha öppet 10-19 alla dagar under sommaren. Nu är uteserveringen på plats!

Det har ju inte direkt varit väder för att sitta ute än, men till veckan ser det ut att bli lite sol igen :)

Idag ska jag städa och tvätta, träna bakben på Cornelis, gå lite duopromenader med de andra .... och just ja ... det viktigaste av allt - åka och köpa en skarvsladd som är 5 m lång. Jisses, när jag skulle lasta in lite hundmat i min nya frysbox, hann jag i princip bara parkera bilen utanför hobbyrummet så kom han rusande, han som brukar vara i snickeriet. 

- DET DÄR GÅR INTE !! ropade han argt. 

- ? VAd är det som inte går, frågade jag

- Jamen, den står ju för fan i vägen!! 

- Bilen?

- FRYSEN. Inte fan får du ställa frysen där.

- Ok. Ursäkta, jag ställde den där jag blev anvisad av ordföranden. 

Han sprang före mig in i rummet och ställde sig vid frysen.

- Vad är den ivägen för, frågade jag

Han stormade iväg till ett utrymme i anslutning till rummet, pekade och sa: HÄR får du ställa den. 

- Jamen, då kommer den ju i vägen för den där dörren, och här finns inget uttag

- Den där dörren är alltid låst, och du får köpa en 5 meters skarvsladd så räcker det. 

Han tog långa benet tillbaka till frysen, slet upp luckan för att kolla hur mycket jag hade där, dängde igen luckan och slet kontakten ur väggen. Slet tag i frysen och styrde den in i det andra utrymmet. 

- Du får låna den här skarvsladden av mig över helgen, sa han och hämtade en och pluggade i. 

- ja alltså, inte är det något bekymmer för mig var jag ställer frysen. 

Phu. När jag gick ut med hundarna för att möta upp Milo på parkeringen, kom ordföranden ut. Jag berättade för honom om incidenten med frysen, och vi skrattade faktiskt båda två. Jisses vilket temperament han har den där gubben. Nåja, bara jag åker och fixar en egen skarvsladd så ska väl allt bli frid och fröjd hoppas jag. 

Min dag känns ganska uppstyrd, men ikväll ska jag bara ta det lugnt. Funderar på en spakväll. 

Förra helgen köpte jag mig en helg-blomma. Den är till och med ÄNNU vackrare den här helgen.

Nä, nu ska jag väcka hundarna och ta en morgonpromenad. Ha en riktigt härlig Lördag, fyll den med nåt värt!

Gomorron

Torsdag morgon. Idag ska jag jobba på Wallins :)   Pernilla och Hannah åkte till Turkiet igårkväll och blir borta en vecka, och unden den veckan ska jag vara på Wallins. 

Jädrar anåda vad det började blåsa igår. Det är länge sedan jag var med om en sådan blåst. Inte verkar det ha mildrats sådär jättemycket under natten heller. Jag var tvungen att stänga balkongdörren nästan helt faktiskt. 

Inatt drömde jag, återigen, att tänderna satt löst. Just det här att tänderna bara lossnar, eller blir till småsmulor som jag spottar ut, det har jag drömt i perioder under många år. Så länge jag kan minnas faktiskt. Inatt drömde jag att jag faktiskt gick till tandläkaren, och när jag satt där så ramlade ena framtanden ner på golvet. Det är så himla läskiga drömmar, för jag är ju helt övertygad om att det är på riktigt. Alltså, jag har ju aldrig borrat, aldrig lagat någon tand, så jag undrar hur det kommer sig att det är just tänderna som lossnar och går sönder. 

Nåja, alla tänder sitter fast som de ska, så det känns lugnt ... fniss

Jag var och köpte mig ett par nya klackeskor igår :)  Jag ska ju inte jobba på fridas förrän nästa Torsdag, så jag hinner gå in dem här hemma lite. 

Nä, nu håller det på att vara dags att väcka hundarna och gå ut i blåsten. Hoppas det lugnar sig snart. Ha en bra torsdag, och håll fast hatten när ni går ut :)

Gomorron

Tisdag morgon. Står i mitt supersöta lilla kontor och dricker kaffe. Efter ett par lediga dagar, är det återigen dags för jobb :)    Men, först går vi igenom mina härliga, lediga, värda dagar :)

I söndags, efter en härlig morgonpromenad, lastade jag in Cornelis i bilen och åkte till Bureå-skogarna. Där mötte jag upp Hannah, Robban och deras hundar. Lilly skulle få gå ett spår. Robban la ett 400 m långt spår med rådjursklöv, och eftersom vi hade lite småbråttom så blev det inte så lång liggtid. Snustorrt i backen var det åxå, så vi gissade att hon skulle få det tufft, då hon har en tendens till att ha så jädra bråttom. Hon tappade spåret en gång, och gjorde då en tjusig lov tillbaka en bit och plockade upp det igen, sen direkt på klöven. I gps:en kunde vi i efterhand se hur bra hon faktiskt gått :)    Lille Milo fick gå ett mikrospår åxå, och han hittade klöven :)

Cornelis blev så uppspelt av att vi körde in i skogen, att han kissade på 3 av 4 bäddar i bilen. Tog ut honom på en kort runda i skogen medans Robban la spåret, och C var otroligt uppjagad. In i bilen igen med honom medans vi gick spår. Han lugnade ner sig och var faktiskt tyst i bilen sen. 

Efter spåret, åkte vi iväg till Rackarena och Rambobanan. Jag ville gå banan med Cornelis. Det var mycket folk, både i arenan och banan, så C fick fullt upp i skallen. Han kämpade sig igenom banan, säkerligen på kortaste tiden ever. Labyrinten kutade han igenom som om han inte upptäckte hindren på vägen.  Lastade honom och åkte hem.

Under eftermiddagen hittade jag en frys på blocket. 500 kr, finns i stan. Perfekt! Igår efter morgonpromenaden, tog jag Paddy på en solorunda. Alltså, jag bor så himla vackert!

5 km promenad, sen åkte jag hem och lastade Kelly och Molly för avfärd till RackArena.

Det blev lunch där för mig, medans hundarna rusade runt 

Körde lite agility med båda, innan vi tog oss an Rambobanan

Hem, upp med hundarna, och ut på Solorunda med Cornelis. Han fick bära lite, för att ha en arbetsuppgift. Han älskar att bära, blir stolt som en tupp 

Kvällen gick i lugnets tecken

Hittade en fin bit svensk entrecote på coop, så min nationaldagsmiddag fick bli en köttbit. 

Jo just ja, jag har ju hunnit städa ute på balkongen åxå, och sålt de där potatislådorna jag haft där. I år blir det nåt annat :) 

Efter jobbet idag, drar jag och Hannah iväg och hämtar frysboxen. Jag får ställa den i gemensamma hobbyrummet. Som ordförande Lars sa: hundarna är ju din hobby, så att du har deras mat i hobbyrummet känns logiskt :)  Så, frysen ska in mellan arbetsbänk och nåt slags av såg. Blir kanon :)  

Nä, dags att väcka hundarna och gå ut. Ha en riktigt bra, värd dag!

Gomorron