Igår hände det rätt mycket kul :)   Efter morgonpromenaden lastade jag Eddie i bilen och åkte in till stan för att lämna in mobilen. Ok ... nuförtiden hämtas alla telefoner kl 16.30 Förra gången jag råkade spräcka skärmen, fick jag hämta den efter typ en timme. Jag körde ner på stan och parkerade, och tog en 40 minuters promenad med Eddie, där han bar leksaken precis lika oförtrutet och gärna som vanligt. Att promenera med honom ensam är en fröjd, särskilt när han bär sin rosa/lila bläckfisk. Han bryr sig inte om NÅT då. Han har fullt fokus på att jobba. 

Åkte hem, gick ut med hela bunten, städade och fixade lite, sen bar det iväg in till stan för att hämta mobilen. När jag fått den i min hand såg jag att jag fått flera sms. Jag hade paket att hämta i Skelleftehamn. Åkte dit och hämtade ut barstolarna, nya kängorna och boken jag köpt som Susanne på Rackarungarnas hundskola har skrivit. 

Lagade middag 

Sen blev det väl inte så mycket mer ... ja, en kvällspromenad med hundarna förstås :)

I morse var det nollgradigt när jag klev upp. Jo, jag drog åt balkongdörren en aning när jag gick för att koka kaffe. Förundras hela tiden över hur änglatrumpeten levererar

Efter morgonrundan bar det iväg till veterinären med Kelly. Jag berättade för veterinären att förra gången hon tog bort en trasig tand, så var det en jobbig dag, för hon tog så lång tid på sig att vakna. Den här gången fick hon bara lugnande och lokalbedövning, vi fick komma in strax före 11, ingreppet tog bara nån minut, sen gav hon ändå en uppvakningsspruta ... men Kelly sover än i alla fall. 

Det upptäcktes ju .... undrar om det var när hon skulle vaccinera sig sist, att hon hade ett litet blåsljud på hjärtat. Nu är det inte litet längre, och veterinären vill att jag håller noga koll på om hon tappar orken eller börjar hosta, då måste vi börja medicinera. Tro mig, jag håller koll på alla avvikande beteenden hos hundarna, så det lär jag upptäcka snabbt. 

När jag kom hem från veterinären med Kelly, möttes jag av 3 glada hundar och det här:

Jag vet inte säkert, men Eddie tänker säkert: 

"Det verkar vara på tapeten att man ska söka saker i den här familjen. Är det inte eukalyptus så är det leksaker. Jag tror att jag passar på att träna lite på egen hand, matte blir nog glad om jag är tränad när hon kommer hem"

MMM .... yeah, right Eddie rocker .... PRECIS så tänkte jag när jag kom hem och såg det här.   NOT !!!  ... fniss. Försöker fatta hur jag ska kunna säkra skåpluckan så att han inte får upp den .... 

såhär ser den ut

Nåja ... det gick ju rätt snabbt att städa upp ... och bevisligen tycker hundarna att jag är kräsen. Jag hade kastat typ 3/4 apelsin igår ... skar den först på hälften, och sen delade jag en halva i två ... men den var torr, så jag åt bara den där fjärdedelen. Nu kan jag tala om att precis HELA apelsinen är uppäten, förutom skalet. Det är ju rent rörande att någon av dem legat och gnagt bort köttet, men sparat skalet. Sneglar mot Molly när jag skriver det här. 

När jag städat upp, tog jag med Eddie ut på en solorunda. Kelly la jag i soffan och svepte om med en filt. Eddie fick bära sin bläckfisk i vanlig ordning. När jag passerade ett hus ett par kvarter bort, kom det ut en självmordsbenägen chihuahua (kan ha varit en blandras) från en gård, skällande som en liten besatt. Jag hörde någon ropa på den, men såg ingen till att börja med. Efter ett tag såg jag varifrån ägarens röst kom. - från ett öppet källarfönster. Ägaren var alltså nere i källaren, öppnade fönstret och ropade på sin hund. Tror ni att hunden sprang tillbaka på gården? - nä, det gjorde den inte. Den kom hela vägen fram till oss. Eddie spottade ut bläckfisken, och såg väl nästan mest förvånad ut. Typ: Men snälla lille vän .... Du borde nog gå hem nu, du är alldeles för liten för att springa på vägen själv. Lille kaxige skällapan kom emellan Bläckis (leksaken) och Eddie, och ska sanningen fram så hann jag tänka: akta dig lille gubben ....   Men, jag tog Eddie på min högra sida, lyckades fiska upp bläckis och sedan börja gå. Ägaren stod fortfarande i källarfönstret och skrek. SEn tror jag att han faktiskt klättrade upp på marknivå och öppnade dörren. Lille gubben sprang hem igen och Eddie tog bläckis i munnen och vi gick vidare. 

Han lixom rörde inte en min egentligen. Han skällde inte, reste inte ragg, slet inte i kopplet .. som sagt, han blev nog lite förvånad ... fniss.  BRA Eddie!!!!

Nu ska jag sätta mig i soffan nära Kelly ända tills hon vaknar. Det blir solo och duopromenader i eftermiddag.I övrigt bara lugn och ro. 

Tjing så länge!