Tisdag morgon. Eftersom jag är ledig har jag tagit mig friheten att, både somna om när jag vaknade kl 5, och sedan ligga kvar i sängen länge när jag vaknade andra gången. Nu står jag i mitt supersöta kontor och dricker första koppen kaffe. 

Igår när jag gick morgonrundan med hundarna, mötte jag en kvinna som jag mött många gånger när jag är ute. Hon har en liten dvärgpudel. Hon räds aldrig mina hundar, inte ens de hundar jag haft hemma som betett sig som skrikande arslen mot andra hundar. Hennes hund verkar inte bli rädd heller. Vi stannade och pratade en stund. Eddie drog ju som attan för att få gå fram och hälsa. - Får de hälsa, frågade kvinnan. - Nej, svarade jag, jag håller på att jobba med att han inte får gå fram när han sliter som en idiot, varken till grästuvan, lyktstolpen, människan eller hunden. 

Vi pratade ett tag om hur hon aldrig undviker stora hundar, för att inte hennes lilla hund ska bli osäker kring stora. Det verkar ha funkat bra :)

Oftast är det otroligt roligt och givande att diskutera med andra hundägare, men ibland är det riktigt "slårmigiskallenfrustrerande"  Ja, de diskussionerna försiggår ju mest på nätet förstås, i olika hundforum. Jag kan bli riktigt irriterad faktiskt. Igår hände det igen.   En kvinna frågade ifall vi andra i gruppen tyckte att man hade dålig koll på hunden, ifall den kröp ur halsbandet och sprang fram till en annan hund med ägare. 

Jag svarade som jag tyckte: Ja. Om hunden kryper ur halsbandet och smiter, och inte lyssnar på inkallning eller stoppsignal, så kan jag väl tycka att man har dålig koll. 

Den andra hundägaren hade blivit arg (hunden som smet är en mastiffblandning, rätt stor alltså) och skällt på den här kvinnan vars hund smet iväg till henne och hennes hund. 

Diskussionerna som då startade, handlade mest om att många skrev: Bry dig inte om sådana surkärringar, och idiotförklarade både kvinnan som blivit arg, men även Mig, som var så himla otrevlig. 

Det hela slutade med att jag hade konversation med både hon som startat tråden, samt en av de som vräkt ur sig att jag borde bli utslängd ur gruppen för att jag var så otrevlig. Hon som startat tråden ville naturligtvis inte höra att hon på något sätt brustit, utan ville ha en klapp på axeln för att olyckor händer. Javisst kan olyckor hända, men skuldbelägg då fasen inte den andra hundägaren som blev arg, och förmodligen rädd, när en stor främmande hund smiter från sin ägare och kommer springande i hundra knyck. 

Hon som tyckte att jag var otrevlig och borde kastas ur gruppen, hon fortsatte bre på med att jag nog lever i en väldigt trång bubbla där allt är perfekt, och att jag inte förstår nånting. Ja, hon fortsatte med bra många fler påhopp om mig som person, där hon inte lyckades träffa rätt en enda gång. När jag sa att jag gav henne en varning för personliga påhopp (hon vet att jag är admin i gruppen)  så blev hon ännu mer vansinnig och skrev med stora bokstäver att jag för fan inte är admin för messenger. 

Jag kastade ut henne ur gruppen. INte för att hon ogillar mig, inte för att jag inte håller med henne, utan för att hon betedde sig som en idiot helt enkelt. 

Jag har lite svårt att hålla på med daltande, när det gäller hundar. Alltså, jag har svårt att säga till den här kvinnan, vars hund smet - men gud, hon är ju knäpp, hon som blev arg. Det borde hon väl förstå att din hund bara var busig och ville hälsa. Nä, jag tycker inte att jag kan skriva så, för jag tycker inte så. Om Eddie skulle komma loss och springa fram till någon annan, skulle jag ha FULL förståelse om denne blev arg. Visst, det skulle kunna hända att jag tex tappade kopplet, och nej, jag tror inte att han skulle komma på inkallning än. Den stora skillnaden, som hon jag kastade ur gruppen inte fattade, var att jag absolut inte skulle skriva ut det i en grupp på nätet, och be om en klapp på axeln. Jag skulle skaffa dubbla säkerhetsbälten så att det inte skulle hända igen. 

Idag tror jag att jag drar iväg på RackArena och tränar just inkallning med Eddie. Han har blivit riktigt bra på det här med kontakt, och nu kan jag bryta honom rätt ofta när han får syn på nåt han vill stirra fast sig på. Jag bryter honom inte alla gånger, men många. Både Eddie och Paddy lider av samma sorts syndrom när vi är ute allihop. De ska bums dra i kopplet. De lixom seg-drar. Går man med dem var för sig är det nästan tvärtom, det går sakta. Igår tog jag Eddie på Soloprom, Paddy på soloprom och smårumporna på duoprom. Det mår de alla gott av :)

Förresten, jag har ju glömt skriva om brunchen :)  Det blev ju jättebra, och vi är supernöjda. JÄdrar va jag bakade pizza och scones :)   Det roligaste var att det var flera som tyckte att pizzan var godare än på pizzeria :) :) :)   Vi har ju 26 sittplatser och chansade på att vi, om vi hade tur, kunde sälja 40 brunch. Vi sålde 50 :)   Det här kommer vi nog att göra om, vår tanke är att ha lördagsbrunch en gång i månaden kanske :)

Nä, nu är det hög tid att komma igång här. Ha en Bra tisdag, fyll den med nåt värt :)

Gomorron