Länge sedan jag var irriterad nu faktiskt .... men nu börjar det byggas upp en irritation. Grunden är följande:

 Lördag Den 6:e sept. startade jag en vardagslydnadskurs. 4 tillfällen. Vid första tillfället skulle betalning ske. 

Vid första kurstillfället dök en av deltagarna inte upp, och när jag senare fick tag i henne hade hon glömt kursen, då hon varit hos veterinären med hunden pga de upptäckte att hon såg dåligt. Hon skulle dock komma helgen därpå, och betala då. Vid andra tillfället  skrev jag ett sms till henne, då 10 minuter återstod till kursstart och hon inte dykt upp. Hon svarade inte, och hörde inte av sig heller. Efter tre dagar fick jag tag på henne, och då skulle hon komma hem till mig med pengarna. Då hon inte dök upp, skrev jag till henne och fick svar efter några dagar att vi skulle mötas på stan. HOn skulle på ett möte, och skriva ett sms när hon var klar. Naturligtvis hörde hon inte av sig. Efter massor med meddelanden till henne, skrev hon att hon behövde mitt kontonummer för att sätta in pengar på  mitt konto. 

Nä .... dagarna gick utan att det kom in några pengar. Då skulle hon swisha pengar, senast nu idag. När jag skrev till henne nu i afton, svarade hon att hon inte kunde för hon har mögel i lägenheten. 

NU känner jag att jag börjar bli jävligt irriterad. 

Tjing så länge

Tisdag morgon. Återigen vaknade jag och det kändes som att jag knappt hunnit somna. Det är ju positivt, med tanke på att jag då sovit hela natten utan att vakna flera gånger :)

Hörrni, jag började tänka på det här med tid. Igen. Jag har ju funderat kring det förut. Idag skulle mamma ha fyllt 71 år om hon levat. I Maj nästa år är det 10 år sedan hon dog. Nu i november är det 23 år sedan pappa dog.  Det har gått lång tid, samtidigt som det känns helt makabert att det faktiskt gått såpass många år. Man kan ju bara konstatera att när tiden gått, spelar den ingen roll längre. Alltså, efter x antal år, blir det bara x+1 antal år. 

Dagen som är slut och över, gårdagen, den spelar lixom inte längre någon roll, tidsmässigt. Vad har man egentligen klockan till? 

Jag kan egentligen bara se ett användningsområde som känns hållbart - att passa tider. Jo, för all del är det bra med klockan för att strukturera upp dagen, men det handlar lika fullt om att passa tider. Komma i tid till jobbet, komma på bokad tid hos veterinären osv. 

Tid, handlar om att vara på väg MOT något, eller på väg FRÅN något. Idag och framåt är vi på väg MOT .... dagen som gått och tiden före det, är vi på väg FRÅN. 

Hundarna bryr sig inte så mycket om tid, de går efter andra kompasser. Mina hundars kompass säger åt dem att sova under täcket tills jag börjar dra på mig kläderna och säger: Ska ni vakna då. DET är startskottet på deras dag. När vi kommer in från morgonpromenaden säger deras kompass att de måste få mat NU!   Då spelar det ingen roll ifall klockan är 7 eller 10 på morgonen. När jag kommer in genom dörren blir de lika glada, vare sig jag jobbat i 4 timmar, eller varit nere i tvättstugan i 4 minuter. Det är inte tiden det handlar om, det är känslan. 

Utan att stirra på klockan alltför mycket, får jag en känsla av att jag ska dra i mig den tredje koppen kaffe nu, och sen väcka hundarna för en morgonpromenad. Dagen har redan startat, och jag är både på väg MOT och FRÅN. Enda chansen att hinna leva i nuet, är att faktiskt känna smaken av kaffet. 

Gomorron