Söndag, läggdags. Den här dagen var fullproppad med värda grejer, har inte ens tid att berätta allt. Får ta en del i morgon. 

Nåt jag starkt ogillar, är när man tar skärmdumpar på konversationer (på fb), och publicerar dem (på fb) för att få medhåll om att den som stod på andra sidan konversationen, är en idiot. Visst, så kan det absolut vara, och gudarna ska veta att jag haft en del konversationer med människor som jag på fullt allvar tycker och tror är idioter ... men jag behöver inte publicera vår konverstion öppet, för att få medhåll. Det är ett övertramp. 

Nu till nåt helt annat. 

Kärlek. Vad är det egentligen? 

Den största kärlek jag vet, är kärleken till Pernilla och Hannah. Det finns absolut inget som kan rubba, förringa eller på något sätt förändra den kärleken. Så är det bara. Då har vi klargjort DET. 

Sen hyser jag åxå stor kärlek till mina sambos ... livskamrater ... hundarna. Självklart. Vi har ju delat vått och torrt, dygnets flesta timmar. De ligger under täcket, nära , på nätterna. De ligger nära i soffan under tv-kvällarna. Vi promenerar, umgås .... ÄR tillsammans. 

Mina vänner. De är inte många, men jag känner kärlek även till Dem. Kärlek som innebär att Vi finns där för varandra. Vi stöttar, kanske inte alltid förstår, men finns där. Alltid. 

Vad är skillnaden på Kärlek?

De som finns där i ytterkanten. De tillhör inte familjen, inte vänkretsen i egentlig mening ... men ... de är så värdefulla i mitt liv. Det är nog en form av kärlek jag känner för Er åxå, ni som finns där, både på Instagram och Fb. Vi som inte umgås, inte pratar i telefon, inte träffs ....   men ni är betydelsefulla ändå. Såpass betydelsefulla att jag skulle kalla det någon form av kärlek.   Kärlek, för Mig i alla fall.   

För Mig betyder Ni något. Mycket. 

Tänk på det. 

Gokväll