Ok. Från 27 minus igårkväll, till 2 plus och regn idag. Vad är det frågan om? Tur vi har rätt mycket snö att ta av, men det känns  ju bara för trist. Fast, det finns säkert en och annan som tycker att det är positivt, så att snön sätter sig :)

Idag var vi få på jobbet, någon är ledig och Pernilla älskade gumman är sjuk. Hon ligger hemma i , vad jag tror är bihåleinflammation. INTE kul!  Efter jobbet åkte jag på apoteket och köpte lite medikament till henne som ska hjälpa till. Hoppas hon får känna sig bättre snabbt. Hoppas även att hon verkligen är hemma och vilar så länge som kroppen behöver ... men det där kan jag nog titta i stjärnorna efter ... hon är nog tillbaka snabbare än så.   Jag åkte på Solbackens apotek, för jag tänkte att det var nog trångt om parkeringar på stan ... men vet ni .... det var sjukt mycket folk på Solbacken åxå. det var kö från rödljusen vid ok, hela vägen ner till solbacken .... jisses! 

När jag varit förbi hemma hos Pernilla och lämnat medikament, åkte jag hem i regnet och gick ut med hundarna. I morse när vi skulle gå ut, var det bara Paddy som var taggad. Kelly brukar aldrig låtsassova för att slippa gå ut, men hon hade nog i färskt minne hur kallt det var igårkväll, så hon låg orörlig och hoppades att jag inte skulle se henne. Nåväl, när vi väl kom ut och de insåg att det bara var 4 minus, gick det bra. Så, nu när jag kom hem från jobbet var de lite mer sugna på att gå ut ... ända tills de kom ner och insåg att det regnade. Nä, varken kyla eller regn är något som uppskattas hos de här. 

När vi promenerat ett tag, hamnade vi bakom en kvinna med barnvagn, och en liten dotter på några år som gick bredvid. Precis när vi passerade dem sa flickan : Mamma, vad är det för gråt som kommer från himlen, är det molnen som gråter? - Ja, sa mamman , det kan man kanske säga. Jag vet egentligen inte, men det låter som att det kan vara så. - Men, varför är molnen ledsna? Jag hörde inte vad mamman svarade där, vi hade hunnit för långt ... men jag tänkte: Ibland blir det bara besvärligt att linda in saker i något som är så långt från sanningen. Man behöver kanske inte gå in på djupet av hur regn bildas, men ... att enkelt svara: Nej, det är inte molnen som gråter, det är regn, du vet, vatten. Jag kan tänka mig att den här lilla flickan kände sig bedrövad av att molnen var så ledsna att de var tvungna att gråta .... 

Gråta ... ibland vill man faktiskt gråta . Ja alltså, jag gråter rätt så ofta, men ibland vill man gråta pga att människor beter sig så illvilligt. Jag är medlem i flera hundforum på facebook. Jag har fått veta att det finns medlemmar i ett av dem, som gått med i falskt namn, för att ta skärmdumpar på det vi pratar om i gruppen, och sedan raljerar och gör sig dumma över vad vi säger. Att det finns såna människor, det visste jag, men att det finns såpass många att det mer eller mindre håller igång en grupp, det visste jag inte. VAd drivs såna människor av? Har de inte tillräckligt viktiga saker att prata om? Eller, bevisligen inte. Men ... jag tror på karma. Och karma kommer att bita dessa idioter i arslet :)  

Hundarna tuggar märgben och jag ska småfippla lite med detektivarbete .... men ha en bra fortsättning på dagen, och en bra kväll :)

Tjing så länge